Det var i början av 1990-talet och det som i dag är museet Näktergalen var ytterst nära att bli grävmaskiners rov. Men gamla målningar i taket inne i den tidigare skoaffären gjorde att en processen tog en helt annan vändning.
Nybildade föreningen "Bevara Vimmerby" var en av de starka krafterna bakom bevarandet av byggnaden och planerna på ett stadsmuseum. Maggie Ottander var föreningens ordförande på den tiden.
– Vi drev en insamling för att få igång ett museum, jag och min man Gösta och även dåvarande kommunalrådet Bengt Johansson jobbade mycket med det. Han hade bra kontakt med Astrid och hon donerade pengar till insamlingen och som ordförande skulle jag förstås ringa och tacka för de där pengarna, berättar Maggie Ottander, som minns samtalet som om det varit igår.
När hon tackat för bidraget blev det mera prat mellan damerna.
– Astrid undrade om jag var född Vimmerbybo, och jag svarade att jag kom från bygderna i Vena. Då säger denna författare som har hela världen för sina fötter; "Ja du vet, bonnjänta, det är det finaste en kan va!". Jag glömmer aldrig de orden. Det är så typiskt för henne och roligt att ha det minnet.
Vad har Astrid betytt för dig för övrigt?
– Böckerna har jag skamligt nog inte läst så mycket av eftersom jag inte har några barn, men jag har sett TV-filmerna. Jag beundrar henne som stilist och samhällsdebattör. Hon kunde tycka till.