Karin Nilsson (Ludvig & Co), Malin Josefsson Prakt (lantbrukare) och Marianne Karlsson (Vimmerby Sparbank) i samband med presentationen av årets lantbruksbarometer.
Lanbruksbarometern, framtagen av Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna, har kommit ut sedan 1987 och bygger på en Sifo-undersökning med tusentals lanbrukare runtom vårt avlånga land.
Något som sticker ut är den markanta förbättringen i upplevd lönsamhet. Lönsamhetsindex steg från -31 till +4, vilket är den högsta nivån på flera år.
Detta gäller framförallt inom gris- och mjölkproduktionen, även om nötköttsproducenter och växtodlare också upplever förbättrad lönsamhet fast i lägre nivåer.
Malin Josefsson Prakt tog tillsammans med sin man Martin förra året över gården i Slitshult från sin far Conny Josefsson. Det första året som ansvarig över verksamheten, främst inriktad på mjölkproduktion, har underlättats av en god lönsamhet.
Den ökade lönsamheten beror främst på att mjölkpriset stigit med 30 procent.
– Det känns tryggt att få betalt för det arbete man lägger ned, och det ser positivt ut för 2025 också på mjölksidan. Det har varit skönt att få den här skjutsen.
– Men det har samtidigt varit tufft. Alla som man pratar med säger att de första två-tre åren som egen är tuffa. Man ska lära sig hur året snurrar med årstider och allt vad det är.
Synergieffekten av den ökade lönsamheten kan såklart vara fler investeringar framöver.
– Jag går hela tiden med tankar av att utveckla verksamheten. Ett stabilt och bra mjölkpris gör att man vågar satsa mer.
En av tankarna Malin har är att bygga ut för fler djur, vilket skulle kunna möjliggöra att behålla mer köttdjur själva.
– Nu säljer vi av tjurarna till andra gårdar. Vi har 300 djur totalt, varav 120 är mjölkande. Skulle vi kunna behålla tjurarna hade vi kunnat ökat djurantalen med mellan 50 och 100.
Ökningen i mjölkpriset beror på två gamla hederliga begrepp inom ekonomi: Utbud och efterfrågan.
– Det är hög efterfrågan på mjölk samtidigt som det är låg tillgång. Det gäller i hela Europa, inte bara i Sverige.
En anledning till detta beror på spridningen av virussjukdomen blåtunga.
– Framförallt i Tyskland har de stora problem med det. I Danmark minskas produktionen också på grund av beskattningen på kor. Likadant i Holland, där de beslutat att minska antalet kor.
Men även om framtidsutsikterna ser ljusa ut ökas inte investeringsviljan i samma utsträckning, även om det skett en ökning från väldigt låga nivåer.
– Det som påverkar är ett osäkert ränteläge, men också osäkerheten i världen, säger Karin Nilsson, lanbtruksrådgivare på Ludvig & Co.
– Men även dyra byggkostnader, som material och dylikt. Det kan också påverka att man drar sig för att investera. Man måste i regel veta att det går ihop sig långsiktigt för att våga investera, tillägger Marianne Karlsson, lantbruksansvarig på Vimmerby Sparbank.
Karin Nilsson tror dock att investeringarna inom lantbruket kan komma igång snart.
– Jag tror många känner att man nu kan göra det som man väntat på i några år. Jag pratade med en lantbrukare bara häromdagen som sa att det är riktigt kul att gå till ladugården nu, för man kan se hur pengarna trillar in. Det är inte så vanligt.
Att priser på diesel, foder och konstgödsel stabiliserat sig är också välkommet för Malin och hennes lantbrukarkollegor.
– Det har till och med sjunkit lite och det är inte de här svängningarna som varit på senare år.
Men kan det smått kaotiska världsläget påverka er negativt framöver?
– Visst är det ett instabilt geopolitiskt läge, och det pratar vi mycket om inom Arla (där Malin är förtroendevald, reds. anm). Det känns som det kan hända lite vad som helst. Och det får vi ha med oss i bakhuvudet, att saker och ting kan vända bara på en dag.
I vår region är det inte bara Malin som upplever goda tider.
– Det var inte en enda lantbrukare som svarade att de hade så dålig lönsamhet att de behövde lägga av. Alla känner att de kan fortsätta. Jag har nog aldrig läst en rapport som är så positiv, säger Karin Nilsson.
I måndags inleddes en uppmärksammad veckolång bojkott av livsmedelsjättarna, till följd av de senaste årens ökade matpriser.
– Det är väldigt viktigt att påpeka att om vi ska ha livsmedelsproduktion i Sverige så måste lantbrukarna få betalt. Vad sen livsmedelsjättarna gör och hur mycket staten tar i moms är en annan femma.
– Men att vi fortsätter köpa svenskt är avgörande för att vi ska kunna ha livsmedelsproduktion i Sverige, eftersom det kräver en god lönsamhet.