Kraven på god hygien i livsmedelsbranschen är höga. Och maten som serveras ska naturligtvis vara säker att äta. Men fullt så krångligt som många kommuner gjort gällande att det blivit om man ska följa EU:s livsmedelsförordning är det inte.
Per Nilsson, Ishult, Kristdala jobbar idag som livsmedelskonsult med eget företag och har en lång bakgrund inom livsmedelsområdet, bland annat som inspektör. Han reser land och rike runt och arbetar bland annat med rådgivning och utbildning i egenkontroll, både inom det privata och offentliga och håller kurser i konsten att hitta rätt i labyrinten av lagar och förordningar.
Feltolkat
Ute på fältet har han gång på gång stött på missförstånd som kostar skattebetalarna stora pengar.
- Det är det som gör mig så upprörd. Här kan kommuner lägga 150 000 kronor på ett särskilt degrum - trots att Livsmedelsverket talat om att mjölhantering inte är ett mikrobiologiskt problem. Och pengarna måste tas någonstans ifrån. Onödiga ombyggnationer i köken tar pengar som skulle kunna gå till bättre skolböcker eller bättre mat till barn och gamla.
EU:s livsmedelsförordning, som gäller från den 1 januari 2006 och sedan kompletterats med den nya svenska livsmedelslagen, har satt många kommunala tjänstemän i arbete.
Enligt Per Nilsson bygger mycket på misstolkningar av lagtexten, som skulle innebära att många förskolor, skolor och äldreboenden skulle behöva bygga om sina kök på grund av EU:s nya hygienkrav för hantering av matvaror.
Många ansvariga har tolkat reglerna som att grönsaker måste hanteras i ett särskilt rum, disken skötas i ett eget utrymme och degen ha ett rum för sig.
Många misstolkar livsmedelslagen
Med hänvisning till hårdare EU-direktiv vad gäller livsmedelshygien har många kommuner satsat stora pengar på att bygga om sina kök. Alldeles i onödan, menar Per Nilsson, livsmedelskonsult med lång erfarenhet inom området. - Det är en stor skandal. Och det som är särskilt upprörande är att pengarna läggs på degrum istället för att få bättre mat till barn och äldre.
Så jobbar vi med nyheter