"Drivkraften är att hjälpa andra att hjälpa. Ju fler som kan HLR. desto bättre. Jag kan till exempel känna mig trygg i att jobba på en arbetsplats där alla runtomkring mig kan HLR", säger Maria Pettersson, lärare på Vimmerby folkhögskola, där både elever och personal utbildas.
Ett barn som slutar andas. Bara tanken skrämmer. Vad gör man när det otänkbara händer?
– Det absolut viktigaste är att göra något. Det är alltid bättre än att inte göra något alls, det gäller både barn och vuxna. Kunskap ger förstås trygghet, säger Maria Pettersson, lärare och utbildningsansvarig på socialpedagogutbildningen på Vimmerby folkhögskola, där alla deltagare och all personal får utbildning i hjärt-lungräddning, HLR.
Hon är huvudinstruktör i vuxen-HLR – och får alltså utbilda andra instruktörer – och instruktör i barn-HLR. Vetskapen om att folkhögskolan ligger i framkant på området gjorde att det var hit en förskola från Hultsfreds kommun vände sig när småbarnsföräldrar ville ha en kurs i barn-HLR.
– Vi har flexibiliteten att ställa upp med kurser och utbildningar det finns behov av. Roligt att initiativet kom från föräldrarna. Då är man verkligen intresserad och motiverad. Vi hade sagt max tolv personer, men intresset var så stort att vi fick ta emot fler, det kom sexton.
Om man föreställer sig scenariot att man plötsligt ska utföra HLR på någon är det troligen inte bilden av ett litet barn som dyker upp.
– När det handlar om barn är orsaken sällan hjärtproblem, det är vanligare med andnöd på grund av exempelvis värme, hög feber eller luftvägsstopp för att de helt enkelt satt något i halsen. Hur man gör buktryck ingår också i utbildningen.
– Rekommendationerna för barn och vuxna skiljer sig åt. På ett barn börjar man alltid med fem inblåsningar, sedan gör man 15 kompressioner, två inblåsningar. På vuxna är det 30 kompressioner, två inblåsningar.
Fem inblåsningar inleder barn-HLR. Och huvudet ska ligga mer neutralt än på en vuxen.
Hur håller man ordning på det här när man får stresspåslag?
– Återigen, det är bättre att våga göra något än att vara så rädd att man inte gör något alls. Men det bästa är ju att gå en HLR-kurs, repetera och följa upp och träna praktiskt för att det ska sitta i ryggmärgen. Det finns instruktionsfilmer på nätet. Hellre träna på en kudde än säga ”jag har ändå ingen docka hemma”.
HLR skiljer sig också mellan barn under ett år och större barn, upp till 18 år.
– Man måste ju titta på barnets storlek, och det är inte alltid lätt att avgöra om det är en 15-åring eller 20-åring man har framför sig. Men skulle man börja med fem inblåsningar på en vuxen är det inte fel.
Maria Pettersson med vuxendocka och bäbisdocka. "Hemma kan man träna på en kudde."
En del drar sig just för momentet inblåsningar.
– Särskilt på en vuxen kan det upplevas som obehagligt, det kan komma slem, sekret och skum ur munnen. Får du inte till det med inblåsningar – gör kompressioner i alla fall. Men det finns masker man kan lägga över munnen, här på min arbetsplats har man köpt in det till alla. Jag har min i nyckelknippan, och det tar ingen plats alls.
Att gå en HLR-utbildning, kolla instruktionsfilmer på nätet och repetera moment som kan kännas fjantiga när det inte är skarpt läge kan rädda liv.
– Ett annat tips är att ladda ner 112-appen och ha den på hemskärmen på mobilen. Behöver du larma kan operatören se din position.
Utbildningen med första gänget småbarnsföräldrar har gett ringar på vattnet.
– Jag har fått frågan om en ny kurs i vår eller i höst och sagt ja. Den som har barn har så mycket att oroa sig för, särskilt förstagångsföräldrar. Det här gör vi inte för att spä på någon oro, tvärtom, ge trygghet. Det är kunskap man hoppas att man aldrig behöver använda.
Maria Pettersson instruktör i HLR, tog emot en helt ny målgrupp på folkhögskolan - småbarnsföräldrar från Hultsfred som ville lära sig barn-HLR. Det finns flera skillnader mellan barn och vuxna, när man gör hjärt-lung-räddning. En är att man bara använder två fingrar vid kompressioner på den lilla barnkroppen.