Från och med 1 juni ligger Arlas pris till bönderna per liter mjölk på 2.30 kronor. Sänkningen med 12,2 öre beror enligt Arla på att det globalt sett produceras mer mjölk än vad som efterfrågas.

Mjölkpriserna har successivt sänkts sedan sommaren 2014, och är nu nere på historiskt låg nivå.

”Inte på kartan”

Karl-Magnus Waldner, lantbruksrådgivare på LRF Konsult i Vimmerby arbetar i ett starkt mjölkfäste där många stretar emot krisen. Det finns till och med de som expanderat under senare år

– Men när man gjorde sina kalkyler på utbyggnad låg mjölkpriset över 3 kronor och man räknade kanske med att det skulle kunna bli en bottennivå på som värst ner till 2,60. Det här, så lågt som 2,30, det fanns inte på kartan. Jag vill inte säga att det är spiken i kistan, men det var definitivt inte åt det håll priset på mjölk skulle ha gått.

Det finns de som hör av sig och säger ”vad ska jag göra, det här går inte längre”.

– Jag kan inte säga att jag blivit nerringd, men visst har jag fått samtal i ärendet. Jag tror inte alla hämtat sig från chocken än och nu ligger fokus på vallskörden. Men det kommer att synas i plånboken vid nästa avräkning och många kommer absoluta att ställa sig frågan om de kan jag vara kvar som mjölkproducent. Från dagens nivå till 3,50, som det var uppe i som bäst, är det en jättelång resa. Särskilt när köttet går bra är det nog många som funderar på att lägga om till dikoproduktion. Det är däremot inte så lätt för de som investerat de senaste åren och sitter med stora skulder och fasta kostnader som är bundna till mjölkproduktion.

Fem jobb

En vanlig uppskattning är att varje mjölkbonde bidrar till att skapa ytterligare fem jobb: veterinärer, foderspecialister, ekonomiska konsulter och andra kvalificerade arbeten.

– Mjölkgårdarna bidrar till andra arbetstillfällen på den lokala arbetsmarknaden. Vi har hela byggsvängen med elektriker, snickerifirmor och rörmokare och naturligtvis påverkas även maskinföretagen då bönderna inte har råd att köpa maskiner och måste snåla på underhåll på maskinparken. Även om det är långt innan i hamnar där, påverkar också minskad mjölkproduktion till att man inte kan utnyttja pulverfabrikens kapacitet fullt ut och det kan på sikt leda till friställningar.

Psykiskt påfrestande

Det Karl-Magnus Waldner tycker är svårast att tackla är hur mjölkkrisen påverkar bönderna mentalt.

– Det är många som inte längre känner något värde i arbetet de utför. Allt som hamnar i penningpungen går till omkostnader. De har inget kvar att leva på och jobbar i praktiken gratis. Det är självklart att det är psykiskt påfrestande.

Tidigare i veckan firades Mjölkens dag och enligt en färsk undersökning dricker de flesta svenskar lika mycket mjölk nu som för ett år sedan. Nästan nio av tio svenskar (88 procent) tycker att det är viktigt att mjölken kommer från Sveriges bönder.