Hon har dock inga exakta uppgifter för den aktuella gruppen.

– Det ligger hos områdeschefen, men jag vet att det av olika anledningar varit hög frånvaro i gruppen och att vi tvingats ta in mycket vikarier. Vi har också försökt med andra åtgärder. Det är en utmaning att få fatt i personal med rätt kompetens.

Hur ser det ut med klagomål om brister i språket?

– Det kan förekomma.

Hur är kraven på språkkunskaper när ni rekryterar?

 – Bemanningsenheten träffar personerna och man bildar sig en uppfattning om hur det står till språkkunskaperna. I nästa steg är det introduktion ute i enheterna. Den är på individuell nivå och vi försöker sträcka ut den så länge vi bara kan, säger Boel Vigren Gustafsson.

Till hösten kommer kommunen att använda riktade statsbidrag till att utbilda särskilda språkombud i varje arbetslag. Om det innebär mer personal är oklart.

– Det kommer också att startas en utbildning i yrkessvenska och för komplettering av vårdkunskaper.

När det gäller kritiken att klagomål lämnats till områdeschefen som därmed fick "utreda sig själv" dementerar Vigren Gustafsson.

– Så var det inte. Det var olika delar i klagomålet och de delar som gällde områdeschefen hanterades av mig och andra delar hanterades av områdeschefen.

Vad kom ni fram till?

– Man har gjort en genomförandeplan utifrån brukarens synpunkter. Det viktigaste är att ha en dialog och i det här fallet vet jag att områdeschefen frekvent hanterar samtal och synpunkter från brukaren och anhörig.

Vad säger du om en äldre man som uppmanades att inte åka hem på grund av personalbrist i hemtjänsten?

– Jag avböjer att kommentera detta med hänvisning till sekretess.