Värden Fredrik Thalin kunde alltså i egenskap av erfaren skådis på ALV som polis i pippimiljö välkomna en ”kollega”. För att bilda en uppfattning om Håkans bakgrund kretsade frågorna till en början kring uppväxten.
– Jag är född 1961 och kom två månader för tidigt så jag vägde bara 1,7 kilo. Det har jag fixat till nu kan man säga, sa Håkan.
Födelseorten var Överum, en klassisk bruksort.
– Idrotten var central i ungdomen. Vi spelade pingis, badminton, tennis, fotboll och bandy. På den tiden var det riktiga vintrar och isbanor överallt. Bataljerna mot lag som Gunnebo och Ankarsrum minns jag bäst.
Spänningen lockade
Tankarna på polisyrket kom ganska tidigt även om Håkan inte hade någon klar bild av att jobba som polis innebar.
– Jag tror att det var spänningen som lockade. Polisbilen hägrade med blåljus och siren. Det verkade häftigt helt enkelt, sa Håkan som dock hann med att göra lite annat innan det var dags för polishögskolan.
Själva utbildningen var något av det roligaste som Håkan upplevt.
– Det var inte bara studier utan mycket praktiska övningar. Vi fick hantera situationer i olika uppbyggda miljöer och hela tiden tänka på så att vi hade lagstöd för vårt agerande.
När utbildningen närmade sig sitt slut var det dags att bli placerad på en ort.
– Normalt sett hamnar man i en storstad men jag hade lämnat önskemål om att komma till Kalmar län eller Östergötland helst. Då kom beskedet att det fanns en plats i Kalmar län och det i Vimmerby. En ort som jag förstås besökt, men inte visste så mycket om.
Annorlunda förr
Då var året 1982 och mycket var annorlunda jämfört med idag.
– När jag började var vi 42 poliser i Vimmerby. Numera får man väl ihop tio om man räknar snällt. Det var heller inte så städat som idag. Utbudet var bredare med Hollandia och Statt som var stort, och sen alla fester med dans i bygdegårdar runt i kring. På den tiden hade vi polisnärvaro på alla byfester. Vid större arrangemang var det inte ovanligt att vi skickade ut tio bilar eller kallade in rytteriet från Malmö för att kunna hålla ordningen, säger Håkan som har ett minne från en fest på Kärringryggen i Virserum.
– Den gången tog vi hand om 30 personer och fördelade dem i tre celler. Det var nästan så att de låg på varandra. Och alla var så fulla att de inte kunde stå på egna ben, utan fick bäras in i cellen.
I media har det varit mycket rubriker om kris för polisen på sistone, och Håkan Karlsson är långt ifrån nöjd med situationen som råder för dagen.
– Själva polismyndigheten i stort mår inte bra. Den består sedan april i år av sju regioner och vi tillhör Region Syd med säte i Malmö. Ledningscentralen där har ingen uppfattning om vilka avstånd vi har i vårt område. En Malmöpolis har i regel fem minuter till ett jobb. Vi kan ha en timme, säger Håkan som tycker att det fungerade bättre förr.
– Då var vi ett eget distrikt som ägde vår ekonomi. Polismästaren hade kontroll på allt och det var nära till beslut.
I sin roll som kommunpolis har Håkan Karlsson ett brett arbetsfält och den ena dagen är sällan den andra lik.
– Idag har jag exempelvis varit på Vimmerby Gymnasium och svarat på frågor från elever om polisen. Sedan hade jag möte med kommunsekreteraren om arbetet med trygga kommuner. Vi behöver helt enkelt hjälpas åt med den biten för vi klarar inte detta själva.
Grannsamverkan
Något annat som Håkan är engagerad i är grannsamverkan där man jobbar med att bland annat förebygga villainbrott.
– Det bästa rådet vi ger är att inte ha stöldbegärlig egendom som guld, smycken och kontanter hemma. Skulle alla följa det hade det gjort stor skillnad. I dagsläget har vi haft 17 villainbrott i Vimmerby i år och det är bra jämfört med vissa år då det har varit upp emot 60.
Utöver samtalen kring arbetet som polis berördes även Håkans fritidsintressen. Att fiska är en av favoritsysselsättningarna.
– Mitt rekord på gädda ligger på 7,7 kilo och den största abborre jag fått vägde 1,1 kilo, sa Håkan