– Sen i slutet av november har vi en väldigt dålig situation med energitillgången. Just nu sitter jag faktiskt i mörkret, berättar Natasha Dmytrenko, när Vimmerby Tidning ringer.
– Mycket av infrastrukturen för energi är förstörd och min region Poltava producerar inte sin egen el, så vi måste få hit den från andra regioner. Nu har vi ett schema med två timmar med el, och sedan fyra timmar utan. Våra gator är helt mörka, verkligen jättemörka och en del trafikljus fungerar inte heller.
Hon berättar att det finns två typer av avbrott; de akuta och de planerade.
– När det är akuta avbrott så kan man inte planera något, utan man får bara vänta tills elen kommer tillbaka. När det är stora akuta avbrott så kan man inte ens använda mobildata, det värsta är när mobiltäckningen försvinner. Då är det läskigt. Det längsta vi haft i Poltava varade under ett dygn.
Natashas familj har skaffat en generator, en stor powerbank för att kunna ladda datorer och mobiltelefoner. De har skaffat ved och byggt ett utekök som de kan använda ifall det skulle behövas.
– Många större medier har rapporterat om kirurger som opererar i mörker. Jag pratade med min mamma och frågade om hon hört talas om det. Hon berättade att min morbror hade gjort samma sak. Han är kirurg och under ett avbrott så var han tvungen att slutföra en operation med väldigt lite ljus.
Trots att staden Poltava döljs i ett mörker så upplever Natasha att stämningen är god bland folket.
– Jag tycker folk fortfarande är optimistiska. Det vanliga tankesättet är att det är bättre så här än att vara ockuperad av Ryssland. Jag tror att folk är mer förbannade än deprimerade över situationen. Det är en ganska konstruktiv känsla.
Trots att den visuella julkänslan uteblir, så finns det julkänsla inom folket tror Natasha.
– Budskapet som sprids är att vi har ljuset inom oss och att man ska dela det.
Hon berättar att det tidigare om åren var vanligare att julen firades den 7 januari, då den rysk-ortodoxa julen infaller. Men på senare år har allt fler ukrainare börjat fira jul vid två tillfällen, en gång i december precis som i väst och sedan i januari.
Hur firar ni jul i år?
– Vi följer samma tradition som i Sverige, så vi firar advent. Varje helg så träffas vi med vänner och familj och gör något tillsammans eller äter. Vi har julstrumpor som alla lägger små presenter i.
Nyårsfirandet blir annorlunda för Natasha i år. Vanligtvis brukar hon förflytta sig runt till olika ställen under kvällen, men med utegångsförbud blir det svårt.
Har du några önskningar för det nya året?
– Jag hoppas att kriget tar slut. Olika människor kommer med olika uppskattningar på när det tar slut, men jag hoppas verkligen att det kanske tar slut till sommaren eller till nästa höst. Min största rädsla är att det blir ett krig som håller på i flera decennier. För sex år sen pratade alla om Syrien, men ingen pratar om det längre och situationen är fortfarande fruktansvärd där. Min stora rädsla är att vi också hamnar där.
