– Den senaste bugetuppföljningen är allt annat än positiv. Vi ligger sämre till nu än i våras och vi måste göra något och då tittar vi på allt, säger han på en pressträff efter att barn- och utbildningsnämndens visar att underskottet försämrats från nio till minus 16 miljoner sen i våras.
Det sätter ännu hårdare press på nämnden att vidta kraftfulla sparåtgärder. Krasst ser Peter Karlsson få alternativ som ger tillräcklig effekt.
– Det handlar om att antingen öka besparingen på skolpengen ytterligare så att alla elever drabbas eller att göra något åt skolstrukturen, säger han.
Redan i våras lade nämnden ett sparbeting på fyra miljoner på grundskolan. Det jobbar skolorna med nu inför läsåret 2024/25 då de nedskärningarna tidigast kan få effekt.
Parallellt med har förvaltningen också sen i våras att förutsättningslöst se över strukturen för både grundskolan och förskolan. Ett känsligt uppdrag med tanke på den stormiga och infekterade debatten när flera skolor hotades av konkret nedläggning för åtta år sedan.
Nu riskerar en ny nedläggningssituation att uppstå under hösten.
– Det som är mest skrämmande är att elevantalet minskar även på de mellanstora skolorna. Södra Vi skola har nu under 100 elever. Vi har en inventering som visar att vi har plats för 700 mer elever i de nuvarande lokalerna än de 1 700 elever det är i grundskolan i kommunen i dag, och vi ser ingen ljusning på det, säger han.
– Det finns en gräns för hur liten en skola kan bli, säger Peter Karlsson.
Var går den gränsen?
– När elever inte kan få sin grundläggande utbildning tillgodosedd.
Det närmaste steget i en pågående översynen av skolstrukturen är möten med föräldragrupper för utbyte av information om läget. Där vänder sig förvaltningen till föräldrar till elever i de fyra minsta skolorna, Brännebro, Djursdala, Rumskulla och Tuna.
– Inga som helst beslut är tagna, det finns inte ens förslag. Men vi räknar med att få förvaltningens slutsatser presenterade innan höstterminen är slut. Sen är det inte vi i nämnden som fattar beslut om eventuell nedläggning av någon skola. Det gör fullmäktige och om fullmäktige vill ha kvar den struktur vi har måste nämnden få en betydligt större budgetram än den vi har, lyder Peter Karlssons tydliga budskap till fullmäktigeförsamlingen.