NEJ sa Palme redan 1966

Precis som nu var det kommuninvånare som satte sig emot dåvarande stadens försök att få rätt att bygga byggnader i tre våningar på det då fortfarande obebyggda området.
Sedan staden köpt marken av en privat markägare togs en ny stadsplan fram för området. Den beslutade byggnadsnämnden i Vimmerby stad om den 6 mars 1964. Planen fastställdes senare av Länsstyrelsen i Kalmar län den 29 januari 1965.
Men den förre markägaren hade invändningar mot förslaget till ny stadsplan och drev ett besvärsyrkande vidare till högsta instans - det vill säga Hans Kungliga Majestäts regering. Där kom frågan att behandlas under kommunikationsdepartementet. Både Länsstyrelsen och byggnadsstyrelsen fick yttra sig över ärendet.

Fler våningar olämpligt
Byggnadsstyrelsen ansåg bland annat det inte alls var tillfredsställande att bygga två trevåningshus inom området som i den gamla planen var avsett som parkområde och med byggrätt för endast kopplade hus med 8,5 meter som högsta höjd och max två våningar plus en vindsvåning.
Byggnadsstyrelsen såg heller ingen anledning att av långsiktiga skäl ändra på byggrätten inom området. Styrelsen menade istället att kommande generalplan förvisso hade att avgöra den saken men att även där hade man att ta hänsyn till karaktären på den befintliga bebyggelsen inom området. Allt för att få ett väl fungerande, rymligt och trivsamt stadsområde, skriver styrelsen i sitt yttrande.