Efter dubbla avtackningar och rensat kontor kommer Birgitha Sahlin knallande med en tavla där hon beskrivs med ord som ”stark”, ”kompetent”, ”växtintresserad”, ”skånska”, ”bestämd”, ”kunnig”…
– De är roliga, mina kollegor, och den här blev jag väldigt glad över. Men jag tycker nog att "envis" borde få mer fokus än ”omtänksam”.
Efter en karriär i skolans värld känner hon sig redan bekväm med den nya fasen. Det finns flera skäl till det. Klart med efterträdare sedan en tid och överlämningen har funkat bra. Hon är inte orolig att ett viktigt och utmanande arbete ska bytas mot den stickning hon i och för sig är hängiven.
– Jag har svårt att sitta still och efter att ha varit bortskämd med pensionerad hemmaman i flera år har jag fått en bra inkörsperiod. Jag är väl rustad för pensionärslivet.
Vad är du mest stolt över?– Över den kulturförändring skolans medarbetare gjort de här tio åren. Tidigare var det litet fokus på kunskapsutveckling och måluppfyllelse, det handlade mer om social trygghet. Det är en viktig och basal grund i skolan, men att barnen mådde bra var ”good enough”. Nu jobbas det hårt med det psykosociala klimatet från förskola till vuxenutbildning samtidigt som det märks att skolans första uppdrag är att förmedla kunskap och vilka mål eleverna ska nå.
Hur märks det?– På pedagogernas sätt att arbeta och resultaten eleverna presterar. Vimmerby gymnasium har tagit ett jättekliv i senaste SALSA, där skolornas faktiska betygsresultat sätts i relation till olika bakgrundsfaktorer. Och även om kunskapsnivån i grundskolan inte är tillräcklig, går det åt rätt håll.
Men allmänhetens bild av skolan är inte alltid så positiv och det högt uppsatta målet att Vimmerby ska bli Sveriges bästa skolkommun har ifrågasatts.
– Det är en vision och riktning, siktar man inte mot stjärnorna når man inte trädtopparna. Jag har aldrig varit med om att skolan blivit så ifrågasatt som här i Vimmerby. Å andra sidan är det en liten klick som hörs, och det vore förödande om man lät det komma under skinnet.
Folkomröstningen om nedläggning av skolor beskriver hon som det tyngsta under Vimmerbyåren.
– Det var ett politiskt beslut som ledde till folkomröstning. Hatet som fanns i vissa grupper ska man inte utsättas för och jag känner att jag fick klä skott i skoldebatten på ett sätt som inte var ok. Men taggarna satte sig aldrig djupt. Jag skyddade mig och valde att inte läsa allt på sociala medier.
Hösten 2017 avsade hon sig ansvaret för arbetsmiljön i förskolan. Personaltätheten hade minskat, sjuktalen ökat och föräldrar pratade om ”förvaring”.
– Ett extremt radikalt grepp, som jag helst inte hade velat behöva göra, men mitt beslut var grundat på att den budget vi tilldelats för 2018 betydde att jag inte hade möjligheter att klara av det som förväntades av mig. Nu har förskolan tilldelats mer resurser, det har gjorts omfördelningar, sjuktalen har minskat och vi ser tydliga förbättringar i det psykosociala klimatet. Föräldrarna är nöjda, om man ser till helheten, och det finns en målmedvetenhet i förskolan.
Nu är hon färdig med jobbet, säger hon. Ser fram emot att få använda sin företagsamhet till annat, längtar efter att få tid och ork att odla det som är viktigt i livet – en insikt som mognat under det knappa halvår hon var sjukskriven efter byte av axelled.
– Det känns bra att kliva av nu och lämna över till en kompetent och handlingskraftig efterträdare. Jag kommer sakna människorna, medarbetarna. Vi har en professionell organisation med välutbildade och ambitiösa chefer. Vimmerby är satt på skolkartan och Vimmerby är mycket bättre än Vimmerby vet. Det finns en tilltro till att alla barn och elever vill och kan, och det gör stor skillnad.