Den magnifika Kvilleken, ocksÄ kallad Rumskullaeken, har vaktat sin Àng vid Norra Kvills nationalpark i över ett millennium. à ldern har tagit ut sin rÀtt och de senaste Ären har trÀdets hÀlsa börjat svikta. Större delen av trÀdet dog mellan 2014 och 2017 och sedan dess har den del som fortfarande lever koncentrerats till en huvudgren med sidogrenar nertill.
â TrĂ€det mĂ„r ungefĂ€r som det gjorde föra Ă„ret. Generellt Ă€r det naturligtvis en enorm förĂ€ndring som skett under de sista tio Ă„ren men det verkar ha stabiliserats, sĂ€ger LĂ€nsstyrelsens reservatsförvaltare Jerry Svensson.
Eken för en tynande tillvaro i grÀnslandet mellan liv och död men lÀnsstyrelsen konstaterade nyligen att den Àn en gÄng gÀckat hÀdangÄngen.
â TrĂ€det har visat sig ha en enorm styrka. Det fotsĂ€tter kĂ€mpa trots att det har oddsen emot sig, sĂ€ger Jerry Svensson.
I nationalparken trÀffar Vimmerby Tidning 73-Äriga Bejron Johansson, som besöker trÀdet tillsammans med sin bror. Han berÀttar att han var dÀr första gÄngen pÄ en skolutflykt för 65 Är sedan.
â Om jag minns rĂ€tt sĂ„ var trĂ€det betydligt mer grönskande dĂ„. Man har ju fĂ„tt sĂ„ga av vissa grenar nu och den dĂ€r vajern runt, den fanns inte förr. DĂ„ kunde man gĂ„ hela vĂ€gen fram och krama trĂ€det, sĂ€ger han.
Bröderna beundrar eken en lÄng stund och Bejron liknar dess skepnad med ett sagovÀsen.
â Den Ă€r nĂ€stan som ett troll med stora fötter. Det Ă€r Sveriges hĂ€ftigaste ek, helt otroligt, sĂ€ger Bejron Johansson.
Med en omkrets pÄ omkring 14 meter Àr Kvilleken sannolikt landets grövsta trÀd. MÄnga kÀnner starkt för eken och med mer Àn 1000 Är att blicka tillbaka pÄ Àr berÀttelserna kring den mÄnga. LÀnsstyrelsen har under Ären gjort flera livsuppehÄllande ÄtgÀrder men meddelade 2019 att man har slut pÄ ess i rockÀrmen.
â Att spekulera i om och nĂ€r det tar slut Ă€r inte speciellt intressant eftersom det Ă€r sĂ„ svĂ„rt att veta. Vi följer utvecklingen varje Ă„r för att se vad vi kan göra, sĂ€ger Jerry Svensson.
I ett försök att bevara eken har lÀnsstyrelsen i samarbete med Skogforsk rÀddat ekens genetik genom att "klona" den med ympningsteknik. Kopiorna lever pÄ ett lÄnat rotsystem pÄ Skogsforsks anlÀggning i SkÄne.
â Det pĂ„gĂ„r ett projekt att göra dem rotĂ€kta. Blir det sĂ„ Ă€r tanken att plantera ut kopior i reservatet men det hĂ€r Ă€r jĂ€ttesvĂ„ra saker. Det kan dröja mellan tvĂ„ och fyra Ă„r innan vi sĂ€kert vet, sĂ€ger Jerry Svensson.