Begagnatmarknaden för barn i Vimmerby bara växer. Överskottet på kläder efter varje event är stort. "Vi är jättenöjda med den här lösningen", säger Linda Ogebrink om samarbetet med den nya hjälpgruppen.
Omsättningen av kläder på den populära begagnatmarknaden för barn i Vimmerby är minst sagt stor.
– Det säljs enormt mycket, men det blir också enormt mycket kläder kvar. En del tar säljarna tillbaka, men mycket skänks. Vi har letat organisationer som vill ta emot kläder och förmedla dem, vi vill att kläderna ska gå till de som allra mest behöver dem men vill helst inte skänka till de som sedan säljer vidare. Det har inte varit så himla lätt, säger Linda Ogebrink i arrangörsgruppen bakom begagnatmarknaden.
Men nu finns en kanal ut till barnfamiljer som har det tufft – gruppen ”Klädhjälpen för barn Vimmerby”.
– Vi är i startgroparna, och har hittills hjälpt en dryg handfull familjer. Vi hoppas att fler vågar höra av sig så vi kan hjälpa fler. Det finns ett behov överallt, men det är kul att kläderna får komma till nytta lokalt, säger en av personerna bakom projektet.
De som jobbar med Klädhjälpen vill vara anonyma.
– Det ska kännas enkelt att kontakta oss, och då är det lättare att inte ha ett namn eller ansikte. Eftersom det är lite skambelagt tror vi att det är en trygghet att vi inte är så synliga.
Personerna bakom Klädhjälpen för barn vill sänka tröskeln.
– Man kan köpa begagnat, men även om det är billigt kostar det pengar. Och ska du få hjälp från socialförvaltningen, kyrkan eller någon organisation behöver man blotta sig lite, förklara varför man behöver hjälp. Det kan vara jobbigt och utlämnande. Det behöver man inte göra hos oss.
Barnkläderna sorteras efter storlek och delas upp i paket efter behov.
Hur funkar det praktiskt?
– Det ser olika ut. Man kan kontakta oss direkt via vår Facebooksida på Messenger eller kontakta Familjecentralen i Vimmerby och göra det helt anonymt och även hämta ut klädpaket anonymt.
Du är själv förälder – vad tänker du när du står och plockar ihop ett paket?
– Det är de som väljer att låta sina kläder gå till välgörenhet som hjälper andra, i grunden. Men också att som världen ser ut nu är det lätt att hamna lite efter ekonomiskt, det kan verkligen hända vem som helst. Man behöver inte gå på knäna konstant, det kan vara tajt under en period av olika anledningar. Är man van att klara sig själv tror jag man har svårare att be om hjälp, det är lätt att känna ”det här borde jag klara av”. Men det behöver man inte – och man är inte ensam.