Peter Helge är räddningschef i Vimmerby kommun. Han betonar att det också är viktigt för enskilda att se över sitt brandskydd. "Folk som bor på landsbygden har ofta bra koll och är förberedda" säger han.
I räddningstjänstens handlingsprogram 2023 som fullmäktige nyligen antagit befarar räddningstjänsten att bostadsbränderna kommer att öka. Då ökar även risken för dödsbränder. Det beror bland annat på allt fler äldre invånare och allt fler av dem bor kvar i egen bostad.
– De flesta dödsbränder sker i en bostad och det är oftast människor med någon form av utsatthet som drabbas. Det kan vara att man är socialt utsatt på något sätt eller att man har en begränsad fysik förmåga, säger Peter Helge.
Tabellen visar beräknad tid från larm till dess att en räddningsstyrka med basförmåga, 1+2 ,är på plats i kommunen olika orter.
Enligt handlingsprogrammet ska en första räddningsstyrka med basförmåga, minst tre brandmän inklusive insatsledare, vara på plats hos 60 procent av kommuninvånarna, drygt 9 000 personer, senast tio minuter efter ett larm om brand.
Runt 6 000 invånare i Vimmerby kommun bor så långt från en brandstation att det tar 15-20 minuter eller mer innan räddningstjänsten kan vara framme.
– Landsbygden uppåt Rumskulla, neråt Tuna och Lockneviområdet är de delar som tar längst tid för oss att nå. I Locknevi har vi heller ingen jourstyrka utan ett värn, förvisso med duktigt folk, men det finns ingen garanti att de kan rycka ut när det brinner, säger Peter Helge.
Även till samhällen som Frödinge, Storebro och Gullringen beräknas insatstiden till 15 eller 20 minuter från att larmet kommer till SOS till en bastyrka kan börja insatsen.
– Tidig upptäckt är nummer ett och i dag är det krav på brandvarnare i bostäder, men det räcker inte. Har man till exempel svårt att röra sig behövs det mer än en brandvarnare för att försätta sig i säkerhet innan räddningstjänsten är på plats vid en brand, säger han.
Vid den här branden i en sidobyggnad till ett bostadshus i en by var brandvärnet i Locknevi först på plats.
Han pekar på flera möjliga åtgärder som är möjliga.
– I Hultsfreds och Västerviks kommuner finns ett system med kompletterande brandvarnare till alla som har trygghetslarm. Om brandvarnaren utlöser går det automatiskt ett larm till larmbolaget som dubbelkollar med individen, blir det inget svar larmas räddningstjänsten, beskriver han.
I Vimmerby kommun har ungefär 500 personer trygghetslarm i dag.
En annan insats han pekar på är "Civila insatspersoner" CIP.
– Förr ringde man i kyrkklockorna vid en brand. Nu kan vi använda tekniken och uppmärksamma människor till exempel genom ett SMS eller liknande så de kan hjälpa någon ut eller tömma en brandsläckare innan vi hunnit fram.
Principen är densamma som SMS-livräddare vid hjärtstopp.
– Det innebär inte att folk ska leka brandkår och vänta på utryckning, utan det handlar bara om den egna gatan eller lilla orten, säger Peter Helge.
Om och i så fall när såna åtgärder kan införas i Vimmerby är än så länge oklart.
Räddningstjänsten når cirka 60 procent av kommuninvånarna på tio minuter. Men resten, runt 6 000 personer, kan få vänta i 15 minuter eller mer innan en insatsstyrka är framme.
Handlingsprogrammet omfattar betydligt mer än bara bostadsbränder och räddningstjänstens insatstider. Den är upprättad efter den nya modellen som gäller alla kommuner i landet och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, är tillsynsmyndighet.
– Vi hoppas det blir en tillsyn så att vi ser att vi ligger rätt, säger Peter Helge.
I snitt har räddningstjänsten varit framme inom 15 minuter vid 72 procent av de 117 larm om brand i byggnad man haft de senaste fem åren. Mellan 2009 och 2022 omkom två personer i brand i kommunen.