- Det är ett starkt ord, men tvingas man göra på sig, då är det inget annat än vanvård, säger Susanne Petersson, Pernilla Ståhl och Gunnel Larsson.
De jobbar i den verklighet som politikerna i omsorgsnämnden beslutar över.
En verklighet de nu tycker är på väg åt ett helt annat håll än de mål som finns i den omsorgsplan som samma politiker beslutade om så sent som förra året.
I den står det bland annat att verksamheten ska grunda sig på den enskildes valfrihet. Exempelvis ska den gamle och sjuke själv bestämma någorlunda när han eller hon vill gå och lägga sig på kvällen. Så blir det inte längre när en av två nattpersonal försvinner på Svanen/Lyckebo efter nämndens beslut förra veckan.
- I de flesta fall måste det vara två som lägger, och då blir det sängdags före klockan nio på kvällen när nattpersonalen går på, säger Gunnel Larsson.

Mera medicin
Och för att kvällspersonalen ska hinna få alla i säng innan den går hem måste sänggåendet börja betydligt tidigare. Det ett 25-tal gamla, sjuka och på en avdelning dementa och oroliga som ska i säng. Sånt tar sin tid.
- Vi kommer knappast att få tid att sitta och prata med dom som är oroliga längre, utan det blir att ersätta mänsklig omtanke och närvaro med sömntabletter, tror de.
Nämndens tanke att personalen på Duvan ska hjälpa den som jobbar ensam på Svanen/Lyckebo tror inte nattpersonalen på.
- Några timmar mitt i natten kan det kanske vara så lugnt att man kan hjälpa till på den andra avdelningen, men i början och i slutet av nattpasset är det fullt upp redan i dag på båda institutionerna, dessutom ligger de långt från varandra.
Det är flera långa korridorer att rusa igenom för att backa upp den ensamma kollegan, och det är långt ifrån alltid som ens en av två på Duvan kan släppa vad man har för händer och bara rusa i väg.
Pernilla Ståhl ger ett exempel:
- Nyligen hade vi en patient som fick blodsockerfall, och vi satte in akuta insatser för det, samtidigt gick larmet att en annan boende som är förvirrad, givit sig upp och var på väg ut, om min kollega då hade varit och hjälpt till på Svanen, vad skulle jag gjort då? undrar hon.
De ger åtskilliga exempel på liknande situationer som förekommer titt som tätt, och ingen vet i förväg när.

Tvingas göra på sig
De talar om att det kan bli så lång väntetid på natten att den boende tvingas göra ifrån sig i sängen.
- Det kan kanske komma ta uppåt en timme innan vi hinner till någon, och vem kan hålla sig så länge när man är gammal?, säger de och inser att det blir fler med blöjor när besparingen genomförs.

Dö i ensamhet
De talar människor som kommer att ligga och dö ensamma med sin ångest.
- Redan i dag tas det bara in extravak om den gamle är orolig, inte annars. Och nu ska det bli ännu svårare att få in vikarier.
Också där krockar den så vackra omsorgsplanen med den allt kärvare verkligheten.
De tre undersköterskorna ser en omsorgssituation där den ambitiösa personalen kommer att utsätta sig själv för direkta arbetsmiljörisker, och helt enkelt utföra jobb på egen hand som det egentligen ska vara två till, med större risker för arbetsskador och sjukskrivninngar som följd.
- I andra branscher försöker man får bort ensamarbete av olika skäl, men omsorgsnämnden går i motsatt riktning, konstaterar de.
Politikerna i nämnden hänvisar i beslutet att dra in en nattpersonal till att sjuksköterskan som är anställd oftast finns på Duvan.
Något personalen avfärdar direkt.
- Det är en lögn. Sjuksköterskan har hela kommunen som arbetsfält, och är där hon bäst behövs!, säger de tre ur nattpersonalen och visar en lista på alla enheter som sjuksköterskan har att ansvara för, från Tuna i söder till Gullringen i norr...
De hänvisar ånyo till den färska omsorgsplanen och till vallöften när de kritiserar den allt sämre personalsituationen.

Brist på respekt
- Det står att det är viktigt att det är god tillgång på personal både dagtid och natt, och att det ska visas respekt för den enskilde, för anhöriga, för personal och för beslutsfattare.
Hur har ni det med respekten för beslutsfattarna idag?
- Det känns som att det är en ömsesidig brist på respekt. Det är ingen från nämnden som har kontaktat oss för att fråga om hur verksamheten är här och hur den påverkas av den här neddragningen, säger de.
- Men politikerna är hjärtligt välkomna att komma hit och se hur vi har det. Men de kan inte räkna med att vi kan sitta ner och prata med dom.
Samtidigt som de hårt kritiserar de besparingar som ska göras, anser de att det kan vara bättre att ta bort en hel enhet eller verksamhet, istället för att dra ned på kvalitén rakt över hela äldreomsorgen.
- Men det törs nog inte politikerna, för det syns så tydligt.
Nu överväger nattpersonalen att sätta in en samlad aktion hos kommunstyrelsen för att få den att inse att äldreomsorgen i Vimmerby är på väg att sparas ner under nivån för vad som är värdigt.
- Det är den enda chans vi har. Vi älskar vårt jobb och kan inte tänka oss att göra något annat. Den uppskattning som boende och anhörig visar oss är värd hur mycket som helst. Men nu måste vi försvara värdigheten i vårt jobb.