Kan du beskriva en riktigt bra dag på jobbet?
"Det är när vi tillsammans skapar och gör skillnad. När vi hittar vägar framåt i något som är utmanande och svårt. Då får jag energi. De flesta av mina dagar ger mig jättemycket. Jag skulle inte klara av att varje dag kändes motig", säger Leijonram.
Innan mötet med kommundirektör Carolina Leijonram får Vimmerby Tidning tillgång till olika kommunala dokument kopplade till hennes roll. Däribland finns ett årshjul med planerade och förväntade möten. En snabb överblick får det till drygt 42 möten i månaden. Då är varken spontana eller oförutsedda möten inräknade. Det här är en tjänst som många andra ständigt behöver något av, men det är inget som är påfrestande enligt Leijonram själv.
– Nej det skulle jag inte säga. Mitt jobb är möten och jag har fått förlika mig med det, säger kommundirektören.
Redan i mitten av 2022 är 60 procent av Leijonrams arbetstid under 2023 uppbokad. Men det är inget hon upplever som stressande.
– Nej så är det varje år.
Många kommunala processer är oftast tidskrävande med fler personer, avdelningar, förvaltningar eller bolag inblandade.
– När jag är ledig tycker jag det är skönt att göra sånt som ger ett konkret resultat direkt, så som att måla något eller andra praktiska sysslor. För så är det sällan i min yrkesroll. Jag har fått träna upp min uthållighet genom att se att resultatet blir jättemycket bättre med fler ögon på det och då är det mitt nya sätt att vara resultatfokuserad – att det blir bättre med fler perspektiv.
Men trots många inblandade är det ändå kommundirektören som är ytterst ansvarig, och den som får stå till svars när något blivit fel eller ogillas från allmänheten.
– I min vardag handlar det om att vi är en koncernledningsgrupp där vi är ett stort stöd för varandra. Det är tidens tecken och en del av samhällsutvecklingen att information snabbt sprids och tar skruv. Att människor snabbt dömer är inget jag kan göra något åt mer än att ha goda intentioner med mitt uppdrag. Fel begås ibland och då får vi backa och vara prestigelösa och lära av det.
Finns det några vanliga missuppfattningar när det kommer till ditt och kommunens arbete?
– Jag tror inte att man alltid tänker på hur stor organisationen är. Man ser inte helheten utan man har sin egen frågeställning och tänker: Hur svårt kan det vara? Jag kan själv se mig där i andra sammanhang. En del missförstår oss i att vi inte vill väl, det märker jag inte av alls i organisationen.
Men när det blir fel, vad beror det på?
– Jag skulle säga ett stort mått av intressekonflikter mellan olika delar. Ibland ser man inte andras perspektiv utifrån det egna uppdraget. Flera kan vara inblandade i frågor och om vi inte lyckas synka oss blir det frustration hos den enskilde och det påverkar såklart negativt. Det här är något jag jobbar jättemycket med: att hitta varandra och skapa kortare vägar mellan avdelningar, förvaltningar och bolag, och det är ett konststycke man aldrig blir färdig med.
På toppen kan vara svårt att veta hur verkligenheten ser ut på golvet och kommundirektören gör inga verksamhetsbesök utanför den egna förvaltningen. Det innebär att missnöjen och klagomål från verksamheterna kan komma att filtreras bort i leden av mellanchefer innan det slutligen når toppen igen. Men här har Leijonram sina egna knep.
– Jag har alltid ett öra mot marken. Jag lever, bor och verkar i den här kommunen så jag fångar upp mycket genom de i min närhet som finns inom dessa verksamheter. Det vi är inne på är en viktig del av mitt ledarskap, jag leder indirekt genom andra och jag försöker vara nyfiken på vad som händer och hur de har det i sina ledarskap. Sedan förstår jag att det är filtrerat men jag försöker göra det jag kan utifrån mina förutsättningar.
Vad är dina viktigaste frågor att jobba med framåt?
– Ekonomin är en där vi har stora utmaningar. Vi vet också att antalet personer i arbetsför ålder minskar och antalet äldre ökar. Kompetensförsörjningen är också A och O för vår överlevnad. Infrastrukturen är en annan där vi måste få till förbättringar. Den är dock mer på politikens bord än mitt.
När vi är inne på infrastrukturen passar Vimmerby Tidning på att stanna upp vid den heta potatisen. En dag nyasfalteras problembelagda sträckor, för att bara några veckor senare grävas upp och lappas ihop. Hur tänkte de här undrar man och vad tänker kommundirektören när sånt händer?
– Då skäms jag. Det är väldigt pinsamt och får inte hända. Men sedan får vi ta nya tag och se över våra rutiner. En viktig del av min roll är att ha höga förväntningar, för det har våra medborgare på oss.
Nya farthindret på Lundgatan då – vad hände där?
– Det är en klassisk fråga om intressekonflikt.
– I grunden handlar det om säkerhet, trygghet och barn där man har gjort den här bedömningen utifrån sin kunskap. Nu får vi ha lite is i magen och se hur det blir av det här. Vi följer det här varje vecka och landar vi i att det blivit fel får vi ta till oss av det.
Som kommundirektör leder Carolina Leijonram koncernledningen som här har möte. Under mötet Vimmerby Tidning fick närvara på fanns ett tydligt fokus på digitala verktyg, både de som kan effektivisera verksamheten och de som kan öka välmåendet bland personalen.
Ansvar, mod och fantasi är kommunens värdeord som ibland tycks reta gallfeber på invånarna när besluten inte lever upp till dem. Men för Carolina Leijonram präglar ändå orden verksamheten.
– Jag tycker de lever med oss och att de passar kommunen. De bär långt och jag delar dem. Sedan förstår jag att de vänds mot kommunen när något inte faller väl ut. Samma med Barnens stad, det finns inte i våra styrdokument längre men det är lätt att ta till det och jag kan inte se något fel med det så länge man lyfter det på ett konstruktivt sätt så det kommer dit där det hör hemma.
Så du räds inte kritiken?
– Inte alls. Den bygger på att det finns ett engagemang, något som är karakteristiskt för Vimmerby, och det är bra.
Vad är då en kommundirektörs viktigaste arbetsuppgift? Enligt Leijonram själv är det de återkommande mötena med sina underordnade chefer.
– Ett av mina viktigaste uppdrag är att de ska lyckas i sina uppdrag. Därför jobbar jag med chefskontrakt på tvåårsperspektiv där vi ramar in uppdragen och som vi tillsammans följer upp en gång i månaden. Vi kan inte arbeta planlöst.
Hur ofta händer det att du måste sätta ner foten och styra upp något?
– Det är inte en stor del av min normala dag men jag är inte rädd för det om det behövs. Jag såväl som andra måste fatta nödvändiga beslut och det behöver inte vara så stor dramatik kring det.
Finns det arbetsdagar du särskilt minns?
– I mitt eget ledarskap är det när någon har slutat eller tackat ja till ett erbjudande. Jag är helt beroende av andras kompetenser och när det är skakigt i organisationen runt omkring mig eller när de förutsättningarna ändras så påverkar det mig mycket. Så det är människorna jag minns mest, säger Leijonram.