Planerad brand vid Norra Kvill

Regnet vräker ner. Och den sena och kalla våren har inte precis gett de rätta förutsättningarna för Sveaskogs planer på naturvårdsbränning strax söder om Norra Kvills nationalpark. Det ska vara torrt, varmt och vindstilla när markägaren Sveaskog ska tutta på 35-37 hektar mark utanför Rumskulla. Nu behövs det väderomslag.
- Vi hoppas fortfarande att det ska gå att genomföra under första halvan av juni, men det kan mycket väl bli senare under sommaren. Eller, i värsta fall, inte alls i sommar, säger Gisela Björse.

Märkligt
Att tala om skogsbrand på ett förhoppningsfullt sätt kan för lekmannen verka något märkligt. Men naturvårdsbränning är en ekologisk faktor och ett viktigt verktyg i arbetet med att rädda hotade arter och en missgynnad naturtyp.
I stora delar av landet, inte minst i Kalmar län, är skogslandskapet präglat av historiens återkommande skogsbränder.
- Förr kunde skogsbränder pågå i veckor, månader, ja till och med övervintra till nästa år, säger Gisela Björse.
I modern tid har skogsbrand som en "naturlig störning" nästan helt försvunnit, nu när vi är snabba på att släcka uppkomna bränder snabbt som ögat för att ekonomiska värden inte ska gå förlorade.
Brandbristen utgör ett allvarligt hot för växter, insekter och svampar som är direkt beroende av brand för att överleva.
- Frön kan ligga i jorden och vänta på den rätta temperaturen i hundratals år och de insekter, främst skalbaggar, som är hotade i hela Europa och som det kanske bara finns en spillra av kan också vänta länge på brand. Men inte hur länge som helst.
De flesta arter är anpassade att klara en brand medan några alltså är direkt brandberoende för att överhuvud taget ha en chans.