Pernilla Begu är rektor för årskurs 7-9 på Vimarskolan. Hon delar inte bilden som vårdnadshavaren har kring studieron som råder på skolan. "Så som kartläggningen visar överensstämmer inte klagomålet helt och hållet med det vi kan se sker i verkligheten", säger hon till Vimmerby Tidning.
Pernilla Begu menar att skolan lägger stor vikt vid att det ska finnas möjlighet till studiero, och att de kontinuerligt jobbar med dessa frågor. Oavsett om det kommer in klagomål eller inte.
Exempel på verktyg som skolan använder sig av för att möjliggöra en god studiero är enligt Pernilla Begu bland annat:
- Kartläggningar, för att få fram hur lärare och elever i klasserna upplever studieron.
- Förhållningssätt som personal och elever ska följa. Det rör bland annat beteende/regler före och under lektionerna.
- Disciplinära åtgärder, enligt skollagen, för elever som missköter sig.
- Förväntansdokument, som kan justeras löpande, som innehåller vilka förväntningar som finns på både personalen och vårdnadshavare.
Angående det inkomna klagomålet har skolan gjort en kartläggning med samtliga undervisande lärare och även elever i den berörda klassen.
– Lärare och elever i kartläggningen är rörande överens om att studieron i aktuell klass förbättrats avsevärt. Det har handlat om enskilda individer, där vi redan sen tidigare har gjort insatser, innan klagomålet inkom. Det är svårt att gå in på detaljer kring insatserna, då det berör enskilda elever såpass mycket. Det kan jag inte göra med hänsyn till sekretess.
Enligt Pernilla Begu framkommer det i kartläggningen att studieron i den specifika klassen har varit bristfällig – vid vissa tillfällen.
– Kartläggningen visar att det finns några fåtal eftermiddagslektioner där studieron är något sämre. Där kommer vi, som vi bestämt redan innan klagomålet inkom, att använda oss av disciplinära åtgärder. Det har eleverna under sina utvecklingssamtal informerats om. Stöttar man inte studieron i klassen, utan istället stör, kommer man få kvarsittning och stanna kvar efter skolans slut.
Pernilla Begu avfärdar påståendet om att "kollektiv bestraffning" skulle förekomma, angående att samtliga elever förbjudits att använda grupprummen.
– Det är ju självklart inte riktigt. Det är en missuppfattning utav vårdnadshavaren i fråga. Vad det handlar om är att vi inte låter elever vistas utan vuxens uppsyn i grupprum. Det har funnits en efterfrågan just från eleven vars vårdnadshavare hört av sig om att få sitta i grupprum.
– Men vi har sen ganska lång tid tillbaka bestämt att elever inte ska sitta själva i grupprum, för genom våra kartläggningar kring studiero och trygghet har vi sett att det inte blir bra. Det är för att förebygga kränkningar och upprätthålla studiero som gör att vi beslutat om att elever inte ska sitta själva utan vuxen.
Kan inte de elever som sköter sig hantera att vistas i grupprummen själva?
– Vår kartläggning visar att inga barn och ungdomar hos oss ska sitta utan vuxen. Det blir inte bra. Hellre att vi delar in oss i mindre grupper och använder de resurser vi har för att en vuxen ska kunna vara med. Dessutom behöver man vara med i undervisningen och inte sitta i en liten skrubb ensam någonstans. För att förebygga kränkningar och för att eleverna ska få ha en undervisning som de har rätt till enligt skollagen är man tillsammans med en vuxen helt enkelt.
Vid ett tillfällie när det har varit stökigt påstår vårdnadshavaren att en lärare sagt att eleven istället kunde höja volymen på sina hörlurar. Vad tänker du kring det?
– Det är inget jag känner till eller som har framkommit i någon kartläggning. Det vore inte korrekt att hantera det på det sättet. Det vore ganska kontraproduktiv om vi skulle be våra elever att sätta på sig hörlurar, för att få till en bättre studiero. Däremot har vi vissa elever som har behov av att ha hörlurar på sig, som har det vi brukar kalla hög intryckskänslighet. Det behöver inte betyda att man har en bristande studiero.
Jämfört med det du beskriver, att det på vissa lektioner varit mer prat och att vissa rör sig runt, påstår vårdnadshavaren att elever i den specifika klassen stått på bänkar, kastat saker och lekt runt samtidigt som lärare står och tittar på och inte agerar för att få stopp på detta.
– Det har framgått i vår kartläggning med lärare och elever att det inte är en bild vi delar med den här vårdnadshavaren. Vid något enstaka tillfälle ska en elev ha stått på ett bord när läraren tillfälligt gick ut ur klassrummen för att hämta någonting. Att det kastas saker, hoppas på bord och allt vad det står är inget som varken lärarna eller de elever vi pratat med på utvecklingssamtalen, vilket är så gott som alla, känner igen sig i.
Vårdnadshavaren menar att det inte blir några konsekvenser för de här eleverna, och att det verkar vara helt i sin ordning att kunna störa och förstöra lektioner.
– Det har funnits konsekvenser för dessa elever, absolut. Vi kan aldrig känna oss nöjda när det inte råder studiero. För de fåtalet elever som på något sätt har stört har det funnits konsekvenser. Det är väl det som också visar sig i att studieron nu blivit så mycket bättre. Sen har vi några elever som fortfarande behöver "ses över" och kommer att få kvarsittning om man inte håller igen även under de sista eftermiddagslektionerna.
I kartläggningen som gjorts går det enligt Pernilla Begu inte att se att en minskad studiero skulle vara kopplad till enskilda lärare.
– Det är kopplat till tid på dagen. Det är några eftermiddagspass som vi ser kan svaja med lite mer prat och spring.
Hur upplever du generellt att det är med studieron och möjlighet till lugn och ro i undervisningen på högstadiet?
– Jag brukar säga att den bästa feedbacken kommer från personer som inte är vana att vara i verksamheten, för man kan bli lite hemmablind. När det kommer nya elever och vårdnadshavare, eller nya medarbetare, får vi gång på gång feedback om att det är en lugn och trygg skola som är oerhört strukturerad och att vi verkligen har fokus på trygghet, studiero och likabehandling. Vi har genom åren fått mycket positiv feedback för det.
Det är ganska allvarlig kritik som framkommer mot er. Tycker du själv den är rimlig?
– Så som kartläggningen visar överensstämmer inte klagomålet helt och hållet med det vi kan se sker i verkligheten. Vi håller inte med om klagomålet, vi ser en annan verklighet. Men var och en har såklart rätt till sin egen upplevelse. Då måste man gå till botten med det och se vad det har sin orsak i.
Du har belyst att ni arbetar förebyggande, och löpande, med att få till god studiero. Men kommer ni göra något ytterligare framåt med anledning av det här klagomålet?
– Vi kommer inte förändra vårt arbetssätt. Absolut inte. Vi har förstått det vi tidigare redan förstod. Elever och vårdnadshavare som det handlar om är redan innan klagomålet införstådda med att det kommer vara en del disciplinära åtgärder i form av kvarsittningar. Det är inget nytt vi gör på grund av att detta klagomål kom in. Det vi redan visste tänkte vi åtgärda och det kommer vi att åtgärda.