Rivningshuset som fick en historia

Det var inte bara vernissage för sommarens utställning på Näktergalen. Museet passade också på att fira 20-årsjubileum med pompa och ståt.

På bilden ytters vänster Örjan Molander, Gert Ove Gustafsson och t. h Britt-Marie Karlsson och Gunilla Gustafsson.
Foto: Roelof Stroetinga

På bilden ytters vänster Örjan Molander, Gert Ove Gustafsson och t. h Britt-Marie Karlsson och Gunilla Gustafsson. Foto: Roelof Stroetinga

Foto:

Vimmerby2016-06-14 19:30

Föreståndaren Gunilla Gustafsson hälsade särskilt de som var delaktiga i bevarandet av huset välkomna till museet, utställningen och jubileet.

På 1990-talet skulle huset rivas och ge plats åt en galleria. Men upptäckten av målningar ändrade på det och husets historia kom i dagen.

Chefen från Kalmar länsmuseum Örjan Molander och Gert Ove Gustafsson, som då jobbade på kommunens kulturförvaltning och som blev förste museiföreståndare, var närvarande.

Rivningslov fanns

De var i allra högsta inblandade i att huset blev bevarat.

Gert Ove Gustafsson berättade att det skulle finnas gamla målningar i huset som kom från gamla kyrkan i Vimmerby.

– Då det kom fram att huset skulle rivas ville vi kika på målningarna eftersom rivningslov redan fanns på huset.

1923 renoverades huset och då upptäckte man att det fanns gamla målningar som kom från gamla kyrkan.

– Det fanns lumppapp på väggen och olika material i vartenda rum.

Hyllor på väggarna togs bort och på vissa delar upptäcktes att det målades direkt på timmerväggen. Visa målningar hade målats över med kalkfärg.

– Första reaktion var Vad är det här? Det var mycket spänningar här, berättar han.

– Vi fick uppdrag från Länsmuseet att frilägga alla väggar så att vi kunde dokumentera allt.

Örjan Molander blev inblandad och ville att huset skulle bevaras.

Ungefär samtidigt tog Inga-Liza och Hans Flitzberg, som då drev turistbyrån, initiativ till en namninsamling för att bevara huset.

Astrid skrev på

Astrid Lindgren var en av de första som skrev på namnlistan och sammanlagt samlades in 7 225 namn.

Örjan Molander sade i sitt tal att renoveringen är det mest omfattande arbete han har varit med om.

– 1923 hade de sågat målningarna i korta brädar som satt mellan bjälkarna med målningen uppåt. Det var verkligen som ett vuxenpyssel. Vi har försökte att återskapa allt så bra som möjligt, sade han.

Bottenvåningen är från 1740-talet och 1850 byggdes övervåningen.

– Det var viktigt var att behålla 1700-talskaraktären, även om exteriören hade ett 1850-talsutseende.

Från vaggan till graven

Örjan Molander tackade bland annat Sven Kask, som har lagt mycket arbete på renoveringen av målningarna.
Visa målningar kunde inte återskapas och för att det stora hela skulle se bra ut, genom Sven Kask målade i vissa delar fick allt ett bra utseende.

Nu 20 år senare kunde man inviga sommarens utställning om festligt och högtidligt, en spegling av livets högtider från vaggan till graven.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om