"Rusta upp i stället för att nedgradera"

Vimmerby och Hultsfreds kommun förbereder ett upprop för Stångådalsbanan, som Trafikverket vill gradera ner. "Banan är mycket viktig", säger kommunalrådet Jacob Käll (C) i Vimmerby. "Katastrofalt", säger Peter Wretlund (S) i regionens kollektivtrafiknämnd.

Se upp för tåg. Men se också upp när Trafikverket vill nedgradera Stångådalsbanans betydelse, menar politiker som nu kraftsamlar kring järnvägen.

Se upp för tåg. Men se också upp när Trafikverket vill nedgradera Stångådalsbanans betydelse, menar politiker som nu kraftsamlar kring järnvägen.

Foto: OLOF CARLSON

Vimmerby2021-03-10 18:00

Trafikverket har föreslagit att Stångådalsbanan och Tjustbanan omgraderas till att inte längre vara riksintresse. Omgraderas betyder i sammanhanget nedgraderas och innebörden är att det blir svårare att få igenom statliga investeringar på tågsträckorna – i konkurrens med annan infrastruktur. Trafikverkets nedklassning gäller Stångådalsbanan mellan Hultsfred och länsgränsen till Östergötland och Tjustbanan från Västervik till länsgränsen.

Det ses inte med blida ögon i Region Kalmar län och inte i berörda kommuner. Vimmerby och Hultsfred arbetar nu tillsammans med ett upprop för Stångådalsbanan.

– Jag räknar med att vi ska ta det på kommunstyrelsen 16 mars. Vi bjuder också in det lokala näringslivet och därifrån är intresset mycket stort, säger Jacob Käll (C), kommunstyrelsens ordförande i Vimmerby.

– Banan är mycket viktig, både för gods- och persontransporter. Den ska värnas och utvecklas, inte nedgraderas.

I det yttrande som kommunerna förbereder ställs frågan om Trafikverkets förslag är "starten på mer avveckling av statens intressen i länet". Region Kalmar län kommer att ta ett samlat yttrande, men de båda kommunerna bygger på med en lokal förstärkning, där man ger exempel på hur nedprioriteringen skulle slå mot näringsliv – och i förlängningen befolkningsutveckling.

I Region Kalmar läns fullmäktige råder politisk enighet om Stångådalsbanans och Tjustbanans betydelse. Regionen är beredd att skjuta till egna medel, förutsatt att staten skjuter till lika mycket. Belopp på en halv miljard har nämnts i uttalanden från regionpolitikerna.

Karin Helmersson (C), ordförande i regionens utvecklingsnämnd, framhåller att teknisk utveckling gör det möjligt att del-elektrifiera järnvägen. Den 16 mars har tjänstemän och politiker från regionen en av sina halvårsvis träffar med Trafikverket. Då kommer kraven i regionens "paket" (som synpunkterna på de här infrastrukturfrågorna kallas) att lyftas fram, uppger hon.

I måndags var Lina Broby, samordnare för infrastrukturfrågor vid Region Kalmar läns utvecklingsförvaltning, en av de ansvariga för ett seminarium om företagens infrastrukturbehov i Kalmar län. Stångådalsbanan och Tjustbanan var i fokus, bekräftar hon. Företagsledare från Saab Barracuda, Scania, Astrid Lindgrens värld och Södra skog deltog på mötet och intygade vikten av järnvägarna.

Lokalpolitikerna diskuterar banorna med partikamrater i riksdagen.

– Och med andra regioner. Vi har stöd av till exempel Västerbotten. Man kan inte bara investera i de stora stråken med stor befolkningsmängd, säger Karin Helmersson.

I ett debattinlägg i tidningen Barometern argumenterade nyligen företrädare för Vänsterpartiet i Kalmar län för en upprustning, i stället för en nedgradering av Stångådalsbanan och Tjustbanan. En av undertecknarna var Jens Holm (V), ordförande i riksdagens trafikutskott. De framhöll banornas framtida potential.

Peter Wretlund (S), ordförande i regionens kollektivtrafiknämnd, menar att Trafikverkets förslag är väldigt olyckligt:

– Fullkomligt katastrofalt, när vi nu gjort ett historiskt omtag för Stångådalsbanan och Tjustbanan och vill rusta upp. Från regionen och från mitt parti ska vi göra allt som står i vår makt för att försvara de här järnvägarna, säger han.

Samhällsvinst rusta

Vimmerbys och Hultsfreds gemensamma yttrande går till Regeringen, regionen och en rad statliga myndigheter, däribland förstås Trafikverket. Sträckan Hultsfred - Linköping på Stångådalsbanan är ett av riksintressena som berörs i kommunerna, det andra är väg 23 mellan Massamåla och Målilla. I utkastet till yttrande hänvisas till tidigare beräkningar som säger att den samhällsekonomiska vinsten av att utveckla Stångådalsbanan och Tjustbanan, i stället för att lägga ner, är 13, 7 miljarder per år.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!