Räddningstjänsten har en rutin för hur personalen ska få stöd efter en särskilt krävande insats. Redan en timma efter tisdagens olycka hölls det första stödsamtalet.
Den tragiska trafikolyckan utanför Storebro i tisdags, då tre kvinnor i 75-årsåldern omkom, har berört väldigt många människor.
En räddningsstyrka bestående av två brandstationer, fem ambulanser och tre polisbilar kallades till platsen och ingen av de medarbetare som arbetade på olycksplatsen är oberörda av det de varit med om. Efter händelsen fick räddningstjänstens medarbetare omedelbart stöd.
Trafikolyckan klassas som en extra ordinär sällanhändelse vilket innebär att krishanteringsplanen aktiverades.
– Det här är en händelse som man kommer bära med sig för resten av sitt liv och det är något man får lära sig att hantera, säger Kenneth Söderberg, insatsledare som var först på olycksplatsen från räddningstjänstens sida.
Kenneth Söderberg har arbetat inom räddningstjänsten sedan 2007 och har varit med om många trafikolyckor genom åren. Dock ingen så pass allvarlig som den i tisdags.
– Jag har hanterat trafikolyckor med dödlig utgång tidigare men inte av den digniteten med så många förolyckade. Det är högst sorgligt och tragiskt, säger han.
Räddningstjänsten i Vimmerby kommun har en framtagen rutin för hur man hanterar personer och anställda vid svårare händelser.
– Varje olycka har sin dignitet och sitt ansikte, men vi följer den rutin som är framtagen oavsett vilken händelse det är. Ingen ska behöva lämna stationen efter en händelse utan att man fått möjligheten att ventilera det man varit med om, säger Kenneth Söderberg.
Räddningstjänstens personal kände ett stort behov av att prata efter tisdagens allvarliga trafikolycka. "Det är en intern bearbetning också, och det skiljer sig från person till person hur man hanterar händelsen", säger Kenneth Söderberg (mitten till vänster), tillsammans med kollegorna Håkan Westerback (mitten till höger), Roger Linder (till höger och Christoffer Lindqvist (till vänster).
Redan ute på olycksplatsen beslutade Kenneth Söderberg tillsammans med Hultsfreds insatsledare Andreas Enberg att ett stödsamtal skulle ske med personalen direkt efteråt.
Cirka en timma efter avslutad arbetsinsats samlades räddningspersonal från Vimmerby och Hultsfred för att prata och stötta varandra. En rutin som följer den framtagna krishanteringsplanen. Under onsdagen ringde Kenneth Söderberg också runt till alla inblandade för att höra hur de mådde.
– Om ingen har något mer behov efter det, avslutas själva hjälpen men det finns alltid möjlighet att ta kontakt om man känner behov framöver, säger Kenneth Söderberg.
Att sitta ner tillsammans och prata om det som inträffat är en viktig del av bearbetningen. Ola Ståhlgren, Kenneth Söderberg, Håkan Westerback, Mathias Kilvéus, Roger Linder och Christoffer Lindqvist är några av de anställda vid räddningstjänsten i Vimmerby.
Kollegan Håkan Westerback jobbade inte själv vid tisdagens olycka men rent allmänt säger han att den mentala förberedelsen startar så fort larmet kommer in.
– Får man larm om en trafikolycka förbereder man sig alltid för det värsta för att inte drabbas av en chock när man väl kommer ut till platsen. Det är nödvändigt för att vi ska kunna arbeta.
– Vi är inte robotar, vi är människor som också mår dåligt av att se saker och vara med om saker. Det är vi skyldiga att fånga upp i ett tidigt skede. Samtidigt är det viktigt att inte älta händelsen för mycket, det kan ge motsatt effekt, säger insatschefen Kenneth Söderberg.
I vilka situationer aktiveras krishanteringsplanen?
– Det är jättesvårt att säga, det är absolut inte bara vid jättestora händelser utåt sett, utan det utan det är flera faktorer som spelar in. Vi gör inte skillnad på olycka och olycka utan krissamtal hålls varje gång som insatsledare eller räddningschef säger att det behövs.
Hur bearbetar man en sådan här händelse?
– Jag kan bara tala för mig själv, men ofta räcker det med att en kollega lägger en arm på axeln för att det ska kännas bättre. Jag sover ofta dåligt efteråt, det är på kvällen som tankarna kommer. Det är en bearbetningsfas som pågår under en tid och mycket av det hanterar man inom sig själv.
