Familjen Norberg, Linda och Niklas med barnen Minna, 8 och Elias, 12. Linda sa upp sig från sitt jobb för att satsa fullt på Skutt & Skoj. "Det har funkat bra."
Nästan slut på påsklovet och Vimarskolans idrottshall har förvandlats till ett hoppborgsland. Redan i entrén ligger en tät doft av popcorn och sockervadd. Känslan av tivoli går nästan att ta på.
När företaget Skutt & Skoj senast var i hallen kom 80 barn. Den här gången ett hundratal.
– Och 57 vuxna, säger Niklas Norberg, efter en snabb check på listan. Det är vi nöjda med. Företaget är ju fortfarande ganska nytt, vi har hållit på ett år och det är alltid en period i början innan man kommer igång. Men det rullar på och vi får in en hel del bokningar nu, även i andra kommuner.
Gabriel Hellenstierna, 5, hade en toppenlördag i idrottshallen.
Selarna är fastknäppta och brorsorna Leon och Lucca kämpar på i en uppblåsbar bungee fun run.
Kompisarna Elisia Holm, 9, Mila Lindqvist, 9 och Minna Norberg, 8, har fått tjusiga ansiktsmålningar.
Skutt & Skoj blev den breddning av gården utanför Locknevi, där man bedriver lantbruk och skogsbruk, Niklas och hans fru Linda funderat på länge. Att det blev just det här var en slump.
– Jag kom med i Locknevi sockenförening och när vi skulle ordna ”Locknevis dag för barnen” ville vi ha en hoppborg. Och då fick vi åka till Hok utanför Jönköping för att hyra en och det kändes lite långt. Det här kunde man ju hålla på med själv, säger Niklas.
När Skutt & Skoj fyllde idrottshallen med hoppborgar och hinderbanor kom totalt ett hundratal barn med föräldrar för att skutta av sig.
Lek som affärsidé. Företaget Skutt & Skoj är sedan ett år en ny gren i lantbrukarfamiljen Norbergs arbetsliv. Längst bak Niklas och Linda Norberg med sonen Elias, framför dem dottern Minna och inhyrda kompisarna Ilon Styrbjörn och Vinga Bronzwinge.
Ilon Styrbjörn och Elias Norberg träffar på en leksugen tjej i den 28 meter långa hinderbanan.
Heléne Skepp, ena halvan av Västerviksbaserade duon Face till Fäjsis, var på plats för att göra ansiktsmålningar. Den nya regnbågspenseln, som målar flera färger på samma gång, var poppis. "Det är nästan som schackfärgen i jultomtens verkstad."
Ronny Hellenstierna hade med sig femårige sonen Gabriel. "Han har jätteroligt här, minst sagt. Vi var här ganska tidigt, sedan åkte vi hem och åt lunch och lekte med lego, men han ville tillbaka så då blev det så."
Heléne Skepp från Face to Fäjsis jobbar inom förskola i Västerviks kommun, men får inte nog av ungar på jobbet. "Jag älskar att jobba med barn, det är underbart att se hur det lyser i ögonen på dem. Jag och min kollega har kört ansiktsmålning i 30 år nu."
Norbergs har köpt in en popcornmaskin och uppblåsbar lekutrustning för barn i olika åldrar och åker nu runt på event och marknader.
– Vi kommer till Bullerbydagen med två hoppborgar, till exempel. Uthyrning är också den stor del, vi hyr ut hela eller delar av utrustningen till privata fester, barnkalas och kick-offer, till företag och föreningar.
Hur ser konkurrensen ut?
– Inte stor, vad vi vet är det bara någon privatperson som håller på i mindre skala, men inte som heltidsjobb.
Den lekfulla grenen i familjeföretaget har gjort att Linda kunde säga upp sig från sitt jobb i livsmedelsbutik och satsa helt på Skutt & Skoj.
– Det har gått bra, och det är en fördel att jag kan vara hemma mer på gården.
De två barnen, Elias, 12 och Minna, 8, knotar inte när de får hänga med ut på föräldrarnas jobb.
– Tvärtom, det är jättekul. Det känns bara bra, säger Elias.
Att få upp all utrustning, hur lång tid tar det?
– Det är inte så farligt, kanske en och en halv timmes jobb för två personer. Det är värre att packa ner det, då får man räkna med två timmar för fyra personer.
– Det är mycket ”vika, rulla och bära”, säger Elias.
Vad gör ni när ni kommer hem?
– Det beror på, ibland städar vi grejerna och förbereder allt inför nästa tillfälle. I morgon har vi en uthyrning, då måste allt vara klart när kunden kommer, säger Niklas.
Klasskompisar och bästisar. "Det är jättekul att få hjälpa till", säger Ilon Styrbjörn. "Ilon är bra på att hålla koll på barn, och hon har en röst som hörs, det kan behövas", säger Elias Norberg.
Han har lätt att säga vad han drivs av.
– Barnen. Att se lyckliga barn, det är bäst. Jag brinner för barn och ungdomar och har ett förflutet som klasstödjare på högstadiet, innan jag flyttade hit. Jag kommer ursprungligen från Boden. Att se vad det här gör med mina egna barn och deras kompisar är också inspirerande, de är redan sociala och utåtriktade, men det här får dem att växa ännu mer. Det betyder jättemycket för deras utveckling.
Något som inhyrda familjekompisen Vinga Bronzwinge håller med om:
– Man får liksom lite muskler, att prata med folk. När vi var på Semesterracet vågade jag knappt säga något första dagen. Fjärde dagen var det stor skillnad.
Vad är utmaningarna, då?
– Alla regler och kontroller. Det är utmanande. Men nödvändigt. Allt måste ju självklart vara säkert. Även om allt är som det ska finns ju alltid risken att barn springer på varandra, så vi är på tårna och försöker ha koll. Men hittills har vi varit förskonade. Ett näsblod på ett år, det är ganska bra, säger Niklas.
Niklas Norberg och sonen Elias, 12, gillar att jobba ihop. "Det tar längre tid att packa ner än att packa upp. Mycket vika, rulla och bära. Kanske två timmars jobb för fyra personer."