Prao blir en obligatorisk del av grundskolan från och med läsåret som kommer. Konkret innebär det att elever i årskurs 8 och 9 ska vara ute på prao under sammanlagt tio dagar. Den första elevgruppen som beslutet gäller är de som börjar i årskurs 8 till hösten, det gäller alltså inte dem som börjar i årskurs 9.

För Vimmerby kommun innebär det ett större planeringsarbete, eftersom ingen prao har anordnats under de senaste åren. Bakgrunden till beslutet att inte ordna prao var en händelse där en elev från ett yrkesprogram blev skadad under sin praktik. Det ledde till rättegång. Ingen blev dömd, men händelsen skapade en debatt och frågan om ansvar kom upp på agendan.

Magnus Danlid, studie och yrkesvägledare inom grundskolan i Vimmerby, har jobbat inom grundskolor i andra kommuner som anordnat prao.

– Jag är positiv till prao, det har varit givande för många, säger han och tillägger att han ändå vill försvara Vimmerbys linje.

Han menar att arbetet som kommunen gjort istället under åren som gått också gett eleverna viktiga erfarenheter kring arbetslivet.

– Arbetsplatser har gjort besök i skolorna och olika temadagar har anordnats, berättar han.

Bertram Stenlund Fridell, kvalitetssamordnare vid Barn- och utbildningsförvaltningen och Pia Ehrnlund Bengtsson, verksamhetschef inom grundskolan jobbar nu med förberedelserna inför praon.

– Hittills har vi pratat med elevråden för att höra deras tanker om hur praon kan se ut. Vi har tittat på de statliga riktlinjerna och på arbetsmiljöverkets rekommendationer, berättar Bertram.

Kommunen har också haft ett möte på näringslivsenheten, dit företag var inbjudna för att tycka till om hur upplägget för kommunens prao bör se ut.

– Men det dök bara upp ett företag.

Under hösten jobbar de vidare med att skapa en dialog med företagen.

Dialogen är viktig, menar Bertram, som tror att det kommer bli svårt att få ihop tillräckligt med platser.

– Det är inte som när vi ordnade prao tidigare, då fixade många elever prao själva.

Han berättar att de då hade en lista med platser som varje klass fick välja från.

– Då hade vi färre platser än vi hade elever i varje klass. Det var mer så att eleverna fixade själva, och om de inte lyckades kunde de ta en av våra platser.

Det arbetssättet är inte tillåtet enligt de nya reglerna. Nu har huvudmannen ansvar för att erbjuda alla elever praoplats.

– Vi kommer behöva en person som jobbar minst halvtid med prao-samordning, säger Bertram.

Marcus Alsér, ordförande för Företagarna i Vimmerby, har inte kännedom av vad lokalföreningens medlemmar generellt anser om prao. Det är inget som de har diskuterat när de träffas. Själv tycker han att det är positivt för både elever och företagare.

– Ju snabbare man kommer i kontakt med arbetslivet, desto bättre.

Det var när han själv hade prao i grundskolan som han fick upp ögonen för försäljning, vilket han arbetar med idag.

– Praon kan både innebära att elever blir stärkta i vad de vill eller får upptäcka att ett jobb inte var så intressant som de trodde. Det är viktigt att elever får den möjligheten.

Prao innebär också att det från företagets sida behövs en handledare som har tid att vägleda eleven. Marcus har förståelse för att resursbrist kan utgöra ett hinder och han har själv varit med om att han behövt säga nej till praktikanter av den anledningen.

– Samtidigt tänker jag att om man inte har tid nu, så kanske man inte får anställda om tre år, det är en fråga om prioritering.