Nyligen berättade vi om Lena Hjelte i Venaskögle som hade fått nog av vildsvinen. Hon hade därför satt elstängsel runt sina odlingar och sin trädgård och menade att både staten och jägarkåren måste ta ett större ansvar för att minska stammen.

Christer Pettersson, sakkunnig i vildsvinsfrågor på Naturvårdsverket och bördig från våra trakter, berättar att jägare och markägare i norra Kalmar län sedan den nationella planen presenterades 2010 ökat samverkan och därigenom balanserat stammen för att minska skadorna.

Samtidigt jobbar Naturvårdsverket nu med att se över och uppdatera den nationella förvaltningsplanen för vildsvin som redovisades för regeringen 2010.

– Sedan dess har utbredningen av vildsvin ökat, men också på många platser tätheten i populationen, berättar han.

En del som vildsvinsförvaltningen beaktar allt mer är det faktum att vildsvinen har börjat komma närmare tätorter och andra platser där människor har gemensamt använda markytor, som exempelvis kyrkogårdar och kolonilotter.

– Det handlar om en kombination av att vildsvinen blir flera och att det är relativt lätt för dem att hitta mat här. Med tiden finns det också de som blir allt mindre skygga, berättar Christer Pettersson.

– Det finns egentligen bara två sätt. Kortsiktigt, och om man har resurser till det, kan man försöka med elstängsel. Mer långsiktigt handlar det om att kontakta markägare och jakträttshavarna och vädja till dem att öka jakttrycket och även hjälpa till att skrämma bort vildsvinen från ett speciellt område för stunden. Man ska inte heller låta äpplen eller annan mat åt vildsvinen ligga på marken.

Man uppskattar att det finns omkring 300 000 vildsvin i Sverige idag. Den senaste säsongen sköts 115 000 djur. En historisk jämförelse visar att det 1995 fälldes 1 600 vildsvin i Sverige. 2003 var siffran 16 900 djur och 2010 fälldes 65 000 djur.

– Möjligen kan man säga att planen som då antogs, och som vi nu uppdaterar, fick en bidragande verkan, säger Christer Pettersson.

– Samverkan över stora områden. Det finns exempel på områden i norra Kalmar län där ett par hundra jägare, hundförare och markägare har samlats och den dagen jagat tillsammans över hela socknen. Då täcker man upp för djurens förflyttningar och möjligheten att de exponerar sig ökar, berättar Christer Pettersson.