Odling är en ingång till ett annat sätt att leva

I vårt alltmer osäkra samhälle är det många som vill lära sig odla. För Hillevi Helmfrid har odlingen gått från hobby till jobb.

Hillevi Helmfrid är självförsörjande på grönsaker och tycker att fler borde odla mer.

Hillevi Helmfrid är självförsörjande på grönsaker och tycker att fler borde odla mer.

Foto: Liv Edlund Helmfrid

Vimmerby2023-03-17 12:00

I trakten av Locknevi bor Hillevi Helmfrid. Hon är utbildad agronom och har länge jobbat med miljö och hållbarhet. Odlingen var från början en hobby, men eftersom många ville ta del av hennes kunskaper har det med tiden blivit ett jobb. Nu undervisar hon på Vimmerby och Gamleby Folkhögskola.

– Jag har hela tiden velat utmana mig själv, hur självförsörjande kan jag bli?

Det visade sig att Hillevi blev väldigt självförsörjande. Odlingarna på den egna tomten ger potatis, kål och baljväxter, hönsen bidrar med ägg och emellanåt köper hon kött av jägare.

– Som det är nu köper vi mjöl, mjölk och fett i affären, nästan allt annat klarar vi själva.

Hur gör man då för att ta hand om alla grönsaker som man odlat? Den som har en jordkällare kan lagra potatis, kål och morötter på ett bra sätt, men många grönsaker går inte att lagra så.

– Vi använder fermentering, alltså syrning. Det ger bättre vitaminstatus, andra smaker och enklare matlagning. Det är en symfoni av smaker när man öppnar burkarna.

Hillevi menar att man kan syra nästan allt, när man lärt sig tekniken kan man experimentera med egna kryddningar och det finns något att syra varje säsong.

– Nu när tjälen går ur jorden syrar jag jordärtskockor med indisk kryddning, på sommaren är det gurkor och på hösten kål, pumpa och allt annat som finns då. Prova att göra en egen kimchi, det blir jättegott.

För den som vill gå ut i naturens skafferi finns det många spännande växter man kan skörda på vår och försommar. Av granskott kan man göra pesto, älgört innehåller acetylsalicylsyra som är smärtstillande. Kanske växer det godsaker som du inte tänkt på runt hörnet?

– Kirskål och nässlor är basmat för oss på våren, men man måste ta dem när de är späda. På våren finns det många vilda blad som passar i en potatissallad; späda blad av rölleka, daggkåpa, lindblad eller almfrö.

Att odla är ett nöje, men också en samhällsnyttig insats, enligt Hillevi.

– Den storskaliga matproduktionen är sårbar. Vi behöver bli fler småskaliga odlare som kan få fram mycket mat på liten yta, med ett minimum av insatsmedel och i samklang med naturen. Det är viktig krisberedskap.

För Hillevi är odling också något som fostrar ödmjukhet.

– Allt tar sin tid, inte allt går att kontrollera. Frågan blir inte vad vill jag äta idag utan, vad behöver skördas idag, vad har naturen att bjuda på idag?

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!