Helgens traktorrally i Gullringen var det 12:e i ordningen, som familjen Esping ordnade.
Med en stor skillnad. Eldsjälen Egon Esping gick bort i höstas.
- Först trodde jag inte att vi skulle kunna få till något rally i år, men vi vet ju att det är uppskattat och det var många som hörde av sig. När Grålleklubben gick in och hjälpte till som samarrangör så underlättade det förstås, säger Solveig Esping.
Kenneth Eklöv, kassör i Svenska Fergussonklubben Grålle, var en av de mer långväga deltagarna.
- Jag kör från Uppvidinge, men lånar traktor på plats. Och det är förstås tack vare Solveigs rutin som det här rullar på så bra.
Att många ser fram emot arrangemanget och rentav tycker att det är sommarens höjdpunkt råder ingen tvekan om. Till årets rally hade 49 ekipage anmält sig och det kom folk från både Linköping och Västervik för att köra veterantraktor på den tre mil långa slingan som bröderna och ursprungligen initiativtagarna Jörgen och Robert Esping lagt.
- Det är lite pyssel. Vi vill hålla det på tre mil och det ska helst vara småvägar, och gärna ett fint ställe att ta matrast på, ungefär halvvägs, säger Robert Esping.
Och tipsfrågor som passar alla åldrar ska det också vara.
För ett okunnigt öga är det svårt att skilja veterantraktorerna från fordon som är nära skroten. De äldsta traktorerna är från 1947, de modernaste från mitten av 1970-talet.
Det är snarare så att det är de äldsta som går bäst. Det var kvalitet på den tiden och de håller fortfarande, säger Jörgen Esping.
Så finns det veterantraktorer som är lite extra. Som den stora BM-55 av årsmodell 1956.
- Det finns inte så många kvar av den.
De motorintresserade bröderna ser ingen ände på veteranrallyt i Gullringen i nuläget.
- Nu har vi hållit på så länge att de barn som var med som passagerare de första åren kommer hit och vill köra själva. Nej, det går nog inte att sluta med det här.