Tillställningen inleddes dock med en friluftsgudstjänst, som för säkerhets skull ägde rum i ett tält. Komminister Martin Bergman svarade för andakten och kantor Olle Långström ackompanjerade på orgelharmonium.

Direkt efter tog Västerviks Manskör över. Kören har gamla anor och grundades 1910. I Skanshult stämde man bland annat upp med ”Glad som en fågel i morgon stunden”, ”Kristallen den fina” och ”Slå ut dina vingar”.

Lokala uttryck

Efter kaffet kom Gunilla Gustafsson från museet Näktergalen och pratade om traktens dialekt. Hon berättade att uttryck som var vanliga i en by eller i en familj förr i tiden, kunde skilja sig mycket från vad man sa bara en mil bort.

– Det fanns inga regler eller fel gällande vad man fick säga, allt var rätt – för just den personen. Efter att bilar, tidningar, radio och tv blivit vanliga har dialekter i många fall försvunnit och den så kallade rikssvenskan tagit överhand, berättade hon.

Gunilla läste ett par stycken ur Nisse Holms ”Skrönor på Mål” respektive Victor Haaks ”Glae mänsker” och varvade detta med typiska lokala uttryck som ”Gläppe mä lyset”, ”Hämte opptedater i källern”, ”Sitte å nocirc;vle” och ”Riste mattera”.

Ett par gamla talesätt lyftes också fram: Det var som att få ut vävstolen, när något som känts som en börda äntligen var klart och man kunde lägga det bakom sig. Eller; Det är inte svårt att bli hjälpepräst om en har biskopen te svärfar om svågerpolitik.

”Fniske te sa”, ”kantoret”, ”locknät” och ”hörk” är också exempel på andra ord som nämndes.