Det är fjärde gången den arkeologiska sommarkursen anordnas av Vimmerby folkhögskola under ledning av arkeologerna Michael Dahlin, Arkeologi & Kulturlandskap, och Kenneth Alexandersson, Kalmar läns museum.Bortsett från 2015, då man höll till i Ingebo, har Hällebacka varit centrum för deltagarnas undersökningar alla år.
Alldeles intill villorna i Hällebacka ligger området med äldre åkermark. Utsikten är fin och man kan förstå de Vimmerbybor som för flera tusen år sedan valde den här platsen som boplats, och gravmonument.
Årets kursdeltagare har fullt upp med att sålla jord i jakten på fynd, som mestadels består av benbitar och keramikskärvor.
– Jag har länge varit sugen på att få delta i en arkeologisk utgrävning och när jag hittade den här kursen bestämde jag mig snabbt. Det är jätteintressant och man vet ju aldrig vad man kan hitta. Det har gett mersmak och jag vill fortsätta, säger Isabella Hedlund, 30, som kommer från Borås och är med för första gången.
Anna Olausson, Vimmerby, har däremot varit med under alla sommarkurser.
– Det är spännande och eftersom jag bor i Vimmerby är det extra intressant att ta del av det här. Dessutom är det roligt att få chansen att vara med om en utgrävning utan att det krävs förkunskaper.
Deltagarna kommer från hela Sverige. Olika åldrar, olika bakgrund – men alla med ett brinnande intresse för historia. Den mest långväga kursdeltagaren kommer faktiskt från Oslo.
– Det finns inget liknande i Norge och i Sverige fanns kurser på Gotland, och så här i Vimmerby. Historia är mitt stora intresse och jag har bland annat varit praktikant på Kon-Tikimuseet. Den här kursen har gett mer än jag förväntat mig, säger 26-årige Patrick Waldron Gråbø, som har svenskt påbrå med svensk mormor.
Redan 1931 genomförde Harald Hansson en arkeologisk undersökning av hällkistan vid Hällebacka.
– Han hittade två obrända skelett, flathuggna pilspetsar och keramikkärl och fynden var ungefär 4 000 år gamla. Över lagret med skeletten fanns en brandgrav med brända ben från vikingatiden, säger Michael Dahlin.
Efter utgrävningen restaurerade Hansson graven och förde tillbaka delar av stenmaterialet till stenröset, som innan hans utgrävning förts bort av okänd anledning.
Med nutida grävteknik och möjligheter till analys fanns det helt andra möjligheter att få veta mera. Dessutom hade Hansson inte undersökt allt.
Under sommarkursen 2014 hittades vikingatida keramik och en flathuggen pilspets av senneoltisk typ. Mot rösets botten hittades orörda kulturlager av boplatskaraktär.
– När vi fortsatte 2016 hittade vi mycket rester från alla tider i den omrörda rösefyllningen. Någon hade hällt ut smält gjutjärn i röset, troligen under början av 1900-talet. Men när vi kom ner i de orörda delarna hittade vi mycket brända ben och keramik. I botten fanns flinta, kvartsavslag, keramik och sotfläckar vilket tydde på att det varit en boplats
Sommarens undersökningar, som avslutades på fredagen, bekräftar den teorin.
– Vi har hittat rester av en anläggning, bland annat stolphål. Och en halv skafthålsyxa i grönsten, som stärker att det varit en boplats. Det är inte alla arkeologer som får göra utgrävning i en hällkista med underliggande boplats, säger Michael Dahlin.
Alla fynd dokumenteras och skickas in för analys för att man ska få veta mera om människorna som levt i området.
– Efter de första boplatsfynden som visar att människor varit verksamma här för 4 000 år sedan kan vi se att människor använt det här som gravplats och återkommande monument under en lång tid, efter bronsåldern och under vikingatid.
Deltagarna säger att man ”går igång på allt”.
Har proffsen några önskefynd?
– Jag skulle vilja hitta en flintdolk, säger Michael Dahlin.
– Jag är nöjd som det är. Förra året hittade vi mycket fina keramikdelar och jag hoppas vi gör fler keramikfynd, säger Kenneth Alexandersson.