Spelberoende och våld lurar i spåren av corona

Arbetslöshet. Isolering. Spelmissbruk. Vimmerby kommun gör sig redo att möta ökad psykisk ohälsa bland invånarna som befaras följa i spåren av coronautbrottet.

Martin Ek, verksamhetsutvecklare inom individ- och familjeomsorgen och ANders Degerman, folkhälsosamordnare i Vimmerby kommun ser risker med en öknig av psykisk ohälsa i coronakrisens spår.

Martin Ek, verksamhetsutvecklare inom individ- och familjeomsorgen och ANders Degerman, folkhälsosamordnare i Vimmerby kommun ser risker med en öknig av psykisk ohälsa i coronakrisens spår.

Foto: Jimmy Karlsson

Vimmerby2020-06-14 18:00

– Äldreomsorgen befinner sig mitt i krisen, men vi som jobbar med bieffekterna som kommer av isolering, permitteringar och varsel, vi väntar på en kulmen och vi gör oss beredda, säger Martin Ek, verksamshetsutvecklare inom individ- och familjeomsorgen i Vimmerby kommun.

Hittills har man mest sett en marginell ökning av hjälp med ekonomin.

– Vi ser att något fler behöver ekonomiskt bistånd. Det är en följd av varsel och arbetslöshet och att människor inte har råd med de basala utgifterna. Däremot ser vi inte alls samma ökning av våld i nära relation, som ökat med runt 40 procent i polisregion syd under mars och april, och heller inte någon ökning av spelmissbruk som också lyfts fram i nationella rapporter. Men vi är inställda på att det kommer här också, säger han.

Folkhälsosamordnare Anders Degerman instämmer.

– Lokalt befinner vi oss fortfarande i ett tillstånd av i väntan på. Det är olika för olika målgrupper. De över 70 kan må dåligt av isoleringen. Rapporter visar att gymnasieungdomar börjar känna negativa effekter av distansundervisningen, vuxna oroas över arbetslöshet. Vårdpersonal om vad de är mitt i och hur länge det här kan hålla på. Barn som har svårt att greppa vad det egentligen handlar om med ett virus som dödar och att de inte får träffa morfar och mormor, säger han.

Hur jobbar ni för att möta det här?

– Det normala är ju att mötas och prata om saker som oroar och som leder till sämre mående, men det är ju svårt i dag, i varje fall för de äldre. Så där får man försöka hitta andra former, där är det viktigt att vi är tydliga med de kontaktvägar som finns, säger han.

Anders Degerman framhåller också att det kan handla om långa tidperspektiv.

– En rapport från tidigare pandemier säger att 25 procent av personer som intensivvårdats känner av psykisk ohälsa så långt som åtta år efteråt. Ett stort förebyggande arbete kommer att vara jätteviktigt framöver, samtligt som kommunens ekonomiska utrymme riskerar att vara mindre.

– Det viktigaste är att kontaktvägarna är öppna så att medborgare lätt kan få kontakt med oss oavsett om det gäller spelmissbruk eller våld eller vad som helst. Men också att förbereda personalen, nu väntar vi en ökning av klienter och att det kan hålla i sig länge och utifrån det prioritera på ett annat sätt och kanske ställa om arbetet på olika sätt, säger Martin Ek.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!