Ständigt tryck på kvinnojouren

Bra att mäns våld mot kvinnor uppmärksammas mer i dag, men fler män måste våga säga ifrån när andra män diskriminerar kvinnor. Det säger Christel Rydiger på Vimmerby/ Hultsfred kvinnojour.
– Jag vill se fler män som säger ifrån om någon kanske säger ett kvinnoförnedrande skämt eller en kommentar.

Många kvinnor söker hjälp hos kvinnojouren, men nekas plats på grund av platsbrist. ”Det är allt större familjer som behöver hjälp, nyligen fick vi neka en mamma med sex barn”. Foto: Scanpix

Många kvinnor söker hjälp hos kvinnojouren, men nekas plats på grund av platsbrist. ”Det är allt större familjer som behöver hjälp, nyligen fick vi neka en mamma med sex barn”. Foto: Scanpix

Foto:

Vimmerby2016-06-14 09:52

”Det är väl bara att lämna honom?” är en av de många fördomar som finns kring mäns våld mot kvinnor. Det skriver ROKS, den riksomfattande organisationen för kvinnojourer i landet.

– En kvinna som blivit slagen har tryckts ner. Hon tror att hon inte duger något till och att hon inte har något värde, säger Christel Rydiger.

På den lokala kvinnojouren får man in ungefär fem samtal i veckan från kvinnor, oftast med barn, som söker skydd från en man som misshandlar. Så har det sett ut i flera år.

– Det är samma plåga som alltid. Det brukar ibland öka något efter semestern.

I Vimmerby/Hultsfred har kvinnojouren endast två bostäder att erbjuda till kvinnor som behöver akut skydd och är därmed kraftigt begränsade och tvingas ofta säga nej när kvinnorna ringer. Nyligen var kvinnojouren tvungna att neka en kvinna med sex barn som behövde skydd.

– Vi har fullbelagt mer eller mindre hela tiden, det är platsbrist på kvinnojouren både här och i hela landet. Så därför är det svårt att hänvisa dem till jourer på andra orter också. Skillnaden nu är att kvinnorna stannar längre på kvinnojouren eftersom det inte finns några lägenheter att få tag på. Och det är inte okej att barn ska behöva bo på en kvinnojour i flera månader, men så blir det tyvärr, säger Christel Rydiger.

Vad säger ni till kvinnorna som ringer?

– Är det fullt så får vi ju säga nej till nästan alla. Det vi gör då är att ge tips och råd och hänvisa dem till polisen och socialen. De är skyldiga att hjälpa.

Christel Rydiger säger att hon hade önskat att kommunen engagerade sig mer i kvinnojouren.

– Vi hade velat att de kunde ta tillvara på vår kunskap i de här frågorna. Det hade varit bra om vi hade en dialog med varandra, vi kan ju oftast mer än dem om det här.

Vad kan kvinnorna göra för att skydda sig?

– Lämna mannen så fort han begränsar hennes liv. När första slaget kommer är det redan för sent att orka ta sig ur det själv. All fysisk misshandel börjar med psykisk misshandel. Kvinnan tror då att hon inte har något värde, säger Christel Rydiger.

Vad finns det för vård/hjälp för männen som slår?

– Det är väldigt dåligt. Och männen måste själva inse att de har problem. Gör de inte det blir det väldigt svårt att hjälpa.

– Visst, det är mer fokus på mäns våld mot kvinnor i dag och vissa kvinnofrågor uppmärksammas mycket nu.

Och vi får hoppas att det gör någon skillnad. Men vi har mycket att jobba med. Vi tar en dag i taget men det går väldigt långsamt.

Christel Rydiger vill se att männen tar mer ansvar och vågar säga ifrån om de märker att andra män kränker kvinnor.

– Om någon säger kvinnoförnedrande ord eller skämt måste männen ifrågasätta eller säga ifrån. Istället är det många som flinar med och inte säger något.

Varningssignaler innan första slaget

• Var uppmärksam på hans kvinnosyn

• Om han ofta klagar på dig

• Mannen förändras, blir mer kontrollerande eller missnöjd med dig

• Övervakar han dig? Läser dina sms, letar igenom din väska

• Överdriven svartsjuka. Var särskilt vaksam om du till exempel känner dig tvungen att stanna hemma från firmafesten eller tjejträffen på grund av hans attityd

• Våldsamma raseriutbrott på saker/djur- ett våldsbeteende i syfte att skrämmas

Källa: Roks, riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om