Ståtlig skadegörare får skjutas

Enligt artdatabanken har sångsvanens population ökat med 800-1200 procent de senaste 30 åren, något som kan vara problematiskt för lantbrukare.

Jag kommer ihåg när jag var liten, vi åkte flera mil för att titta på en svan, men idag tror man ibland att det har snöat på ängarna, säger Daniel Ligné, riksjaksvårdskonsulent på jägareförbundet.

Jag kommer ihåg när jag var liten, vi åkte flera mil för att titta på en svan, men idag tror man ibland att det har snöat på ängarna, säger Daniel Ligné, riksjaksvårdskonsulent på jägareförbundet.

Foto: Göran Ström

Vimmerby2020-09-01 16:00

Under samma period har tranans population ökat med 150 - 250 procent. Skadorna består i att tranorna river upp nysådd mark, och svanarna trampar ner vallen som ska användas till hö och ensilage. 

– Det är ett problem som har ökat de senaste fyra fem åren, det har blivit ett jätteproblem, säger riksjaktsvårdskonsulent Daniel Ligné på svenska Jägareförbundet.

Tidigare i år beviljade länsstyrelsen skyddsjakt på tio tranor och tio svanar vid Tuna gård. Enligt Kjell Davidsson, som arrenderar marken, kan det finnas upp till 200 individer på åkrarna.

– Det är svåra angrepp på 15-20 hektar, av 200 hektar, som de under hela sommaren har trampat och ätit. Det är ju foder som ska gå till djuren, säger Davidsson. 

Fredrik Ustrup som är enhetschef på djurenheten i Kalmar län, ser också en ökning. 

– Vi ser att grödskadeersättningar ökar, och så även vår uppfattning om populationerna. 

För Kalmar län betalades 2019 120 000 kronor ut i ersättning för skador gjorda av tranor, och 92 000 kronor för svanar. 

– Det är en svår uppgift att skrämma hungriga fåglar från en attraktiv gröda under lång tid. Ibland upplever man hopplöshet att man inte har möjlighet att freda sina grödor, säger Ustrup, som rekommenderar ett aktivt skrämselarbete. 

Skrämselåtgärder har inte fungerat för Davidsson. Att sätta upp speglar, skjuta skrämselskott och att köra fyrhjuling har fungerat dåligt. Som ett sista försök har Davidsson sprungit efter fåglarna till fots.

– Svanarna tar en runda sen kommer de tillbaka igen. Tranorna tar lite längre tid på sig, de är lite mer observanta, säger Kjell Davidsson. 

Skyddsjakten fortskrider dock långsamt och hittills har tre svanar och inga tranor skjutits.

– Man måste tänka sig för när man ska skjuta fåglar som anses vara så fina, säger han. 

Ligné förstår Davidssons oro.

– Vissa djur är mer laddade än andra. Jag upplever att de är stora och symbollika fåglar. Runt de första besluten var det ganska jobbigt med aktivister och hot, men nu har det blivit lite bättre och folk har en förståelse för att haven av vita svanar är ett problem, säger Ligné. 

Både länsstyrelsen i Kalmar och svenska jägareförbundet välkomnar förslaget om skyddsjakt på eget initiativ som tagits fram i den pågående jakttidsrevisionen. 

– För att slippa administrationen skulle ett sånt beslut underlätta väldigt mycket, berättar Ligné. 

Tidigare i år ansökte Tuna gård om att få skjuta 15 tranor och 25 svanar, men beviljades 10 av varje art.  Att de fick skyddsjakt på färre fåglar än de ansökt om beror på att skyddsjakten ska ske i skrämselsyfte,  enligt länsstyrelsens beslut.
Tidigare i år ansökte Tuna gård om att få skjuta 15 tranor och 25 svanar, men beviljades 10 av varje art. Att de fick skyddsjakt på färre fåglar än de ansökt om beror på att skyddsjakten ska ske i skrämselsyfte, enligt länsstyrelsens beslut.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!