Varje år genomför man en tillsynsvecka och gör då nedslag på olika platser i länet för att göra stickprov. Myndighetssamverkan kallar man det då Länsstyrelsen ansvarar för objekt från tiden före 1850 och som då är en fornlämning och Skogsstyrelsen för de från tiden efter och som benämns kulturlämning.

Skydda fornlämningar

De som utför dagens kontroll är Martin Lundgren som är skogsvårdskonsulent vid Skogsstyrelsens kontor i Nybro och är den inom distriktet som ansvarar för kulturmiljöfrågor. Det innebär att han har hela länet som arbetsområde. Liselotte Källström tjänstgör vid Länsstyrelsens Kulturmiljöenhet och är handläggare för skogliga frågor. Vid en planerad avverkning måste man beskriva hur man tänkt skydda kända lämningar. Om en entreprenör skulle upptäcka en tidigare okänd, vid exempelvis markberedning ska den omedelbart avsluta arbetet och rapportera.

1800-talet

En kulturmiljö kan vara en kolbotten, tjärdal, husgrunder, odlingsrösen och stenmurar. Men det finns också objekt som är äldre och daterade före 1850. En kolningsgrop kan vara av avsevärd ålder. De äldsta är faktiskt från en tid från 500 år f. Kr. De finns även med riklig förekomst från järnålder och medeltid. Liselotte och Martin är experter och ser direkt vilken slags fornlämning det rör sig om. De har inga tveksamheter om vad som är gravröse eller odlingsröse.

Dagens objekt som blivit utvalt för kontroll är beläget i Rumskullatrakten. Martin använder namn som fosilåker vilket innebär att det är en åker som varit brukad före 1850. Martin ser inga problem med avverkningen av träden, däremot bör man vara ytterst försiktig vid markberedning. I vissa fall bör man helt avstå och välja grönrisplantering, säger han. Det innebär att man får välja rätt metod på rätt ställen. Det händer att man vid en föryngringsavverkning lämnar en dunge med träd intill en fornlämning.

- Dessa lämningar är vår bygds historia. Har de klarat sig över alla generationer så vore det skam om vi inte skulle klara det idag, säger Martin Lundgren.

I vissa områden är förekomsten riklig och man kan fråga sig om det är nödvändigt att spara alla. Det skulle väl räcka med de finaste och bästa.

- Om man tar bort en del ger det ju en falsk bild av omfattningen och en förvanskning av vår historia.