Det var den mest centrala frågan när ett 80-tal markägare laddade med kritiska synpunkter och många frågor kom till Lantmäteriets sammanträde om ledningsrätten för den nya kraftledningen mellan Kisa och Vimmerby som hölls på Fabriken i Vimmerby på torsdagen.
Det är ungefär två år sen Eon fick klartecken att bygga den nära fem mil långa 130-kilovoltsledningen som ska ge säkrare elleverans till Kisa, Horn, Gullringen och Södra Vi och samtidigt öka kapaciteten till området.
Nu pågår nästa steg där det preciseras i detalj hur ledningen ska dras och hur omfattande intrånget blir hos var och en av de berörda markägarna.
Intrånget varierar förstås, men klart är att kraftledningsgatan blir 40 meter bred i skogsmark.
–Möjligen kan man använda marken till julgransodling eller energiskog om man avtalar med Eon om det, sade Jimmy Sjögren från Eon.
Stolparnas höjd varierar mellan 16 och 20 meter beroende på hur terrängen ser ut och det blir cirka 180 meter mellan stolpparen.
Flera var oroliga för kreosot i trästolparna. Den oron avvisade Göran Andersson.
– Vi använder inte kreosot alls. Stolparna är impregnerade med en blandning av salt och vegetabilisk olja och är helt ofarlig för liv och hälsa, sade han.
När det gäller ersättningen för intrånget i markerna ersätter elbolaget för stolpområdet på odlingsmark och i skogsmark för 40 meter plus ytterligare ett tiotal meter in i skogen vid sidan av för att ha rätten att ta bort kritiskt höga träd. Enligt lag ska ersättningen motsvara värdeminskningen på fastigheten plus 25 procent. Vad det kan innebära i kronor per hektar i genomsnitt ville inte konsulten Johan Persson svara på.
– Det är farligt att gå in på snittpriser, markägare kan tro att det är det pris det ska få. Ersättningen kommer att variera beroende på vad det är för skog som tas bort, tar man granskog G28 kan det kanske röra sig om 100 000 kronor per hektar, uppskattade han.
Flera ifrågasatte att det rör sig om engångsersättning, trots att ledningsrätten gäller i evig tid och att kommande generationer heller inte kan bruka skog på grund av ledningen. Någon jämförde med vindkraftverk som ger markägarna höga belopp årligen så länge verket står där.
– Då rör det sig om civilrättliga avtal och det är ingenting vi på Lantmäteriet kan påverka, sade Lars-Olle Hedman, som är lantmäteriförrättare i ärendet.
Något beslut om ledningsrätt blev det inte under mötet, utan processen fortsätter.
