Tacksam för livet

Han kunde inte ha kvar sin leksaksbutik. Muskelstyrkan är ännu långt från vad den varit. Hans immunförsvar tror att han är ett år. Men livet är underbart.
- Vissa dagar är jag så lycklig att jag inte vet vart jag ska göra av känslorna, det bara bubblar i kroppen.
Och så är det den där tacksamheten. Hur stor skillnad en fantastisk fru och familj, bra sjukvårdspersonal och skickliga läkare gör, när det kommer till kritan.
KLL. Kronisk lymfatisk leukemi. Den näst vanligaste formen av leukemi hos vuxna, drabbar oftare män och i mer än 75 procent av fallen är patienten över 50 år.
Micke Thörn i Vimmerby var 49.
Han hade haft lite svullna lymfkörtlar i flera år. Efter en semester på Mallorca hösten 2006 kom han hem med en envis halsinfektion, som penicillinet inte ville bita på. I december samma år fick han en hudinfektion i benet och fick penicillin mot det.
Men leukemi? Nej, varför skulle han tro det.
- KLL går långsamt och jag kände mig inte sjuk.
Men när han en januarimorgon 2007 vaknade med utslag och en lymfkörtel stor som en tennisboll under armen, gav han sig inte när läkaren på vårdcentralen ville skicka hem honom med diagnosen "du är stressad för att du driver eget företag".
- Jag blev förbannad. Jag som tidigare inte ätit penicillin på 20 år fick infektion på infektion och konstiga utslag. Något måste det ju vara.
Han lämnade blodprov, fick komma tillbaka redan dagen efter till en ny läkare, fick remiss till Västervik där det togs benmärgsprov och den svullna lymfkörteln opererades bort och skickades för analys.
Det tog några veckor innan beskedet kom, men han var redan förberedd.
- Jag hade träffat en specialist på medicinmottagningen och han berättade ju vad han trodde. Normalvärdet på vita blodkroppar hos en frisk vuxen ligger på 5-9. Jag hade 147.
Micke Thörn säger att ska man nu ändå åka på leukemi är det bra om man får just hans, kroniska variant.
- Jag läste på och blev lugnad av det. Många lever länge utan behandling - jag träffade en tant i Linköping som gått tolv år utan någon behandling alls. Det är skillnad med akut leukemi. En kille jag pratade med hade sökt sjukvård på förmiddagen för en helt annan åkomma och samma eftermiddag låg han med cellgift.
I ett och ett halvt år räckte det med regelbundna blodprov. Men överproduktionen av vita blodkroppar stack iväg.
- Som högst hade jag ett värde på 398 och då finns det inte plats för blodplättar och röda blodkroppar. Man blir trött.
Det var dags för behandling. Han fick antikroppsbehandling tre dagar i veckan, en behandling som tar bort de felande cellerna och försatte kroppen i toppskick.
- Men den behandlingen räcker inte så långt och med bara den hade jag kanske fått fem år till. Eftersom läkarna ansåg mig relativt ung fick jag frågan om jag ville gå igenom en stamcellstransplantation.