Teater om att tvingas lämna allt

Teaterföreställningen ”Varje Våg” handlar om hur verkligheten kan se ut för den som flytt eller lämnat allt bakom sig i sökandet efter ett bättre liv.
I oktober påbörjas turnén och en av hållplatserna är Frödinge.

”Varje Vågs” handling utspelar sig på havet mellan Karlshamn och New York. Föreställningen framförs av de tre skådespelarna Angela Kovàcs, Bengt Dahlberg och Olof Bergström och är regisserad av Robert Jelinek.Foto: Lina Alriksson

”Varje Vågs” handling utspelar sig på havet mellan Karlshamn och New York. Föreställningen framförs av de tre skådespelarna Angela Kovàcs, Bengt Dahlberg och Olof Bergström och är regisserad av Robert Jelinek.Foto: Lina Alriksson

Foto:

Vimmerby2016-10-04 15:00

I mitten av oktober kommer teaterföreställningen ”Varje Våg” att komma till Frödinge. Föreställningen skildrar ett kapitel ur Wilhelm Mobergs ”Utvandrarna” där familjen tar sig över vattnet mot Amerika efter att ha lämnat allt bakom sig i Sverige. Historien kommer att vävas samman med samtidsanknytningar, bland annat flyktingars flykt över haven.

– Det är nästan så att man blir avtrubbat av alla nyheter om flyktingar på väg över Medelhavet, berättar skådespelerskan Angela Kovàcs.

– Vi vill stanna upp och ge en personlig röst åt ett människoöde så att det inte bara blir siffror. Det personliga livsödet är det intressanta. Jag hoppas vi lyckas förmedla hur det är om man behövt lämna allt bakom sig. Vilket mod som krävs och vilken utsatthet det innebär.

Angela Kovàcs är en av tre aktörer som kommer att väcka liv i handlingen via nutidsmonologer, berättartexter och skådespel. Hon hoppas på att föreställningen ska generera känslor och att publiken kommer att ta med sig upplevelsen hem.

– Att drabba känslomässigt är det man hoppas på i alla lägen. Att publiken ska våga sätta sig in i pjäsen, att man inte är som en hopknuten säck utan att man tar med sig något hem efteråt.

Ett ovanligt grepp är att skådespelarna under pjäsens gång kommer att skifta karaktärer, ibland med varandra. Så det gäller för publiken att hålla sig på tåspetsarna när bytet ibland sker mitt under en akt.

– Det blir en utmaning både för oss och för publiken, erkänner Angela.

– Anledningen att vi valt att göra på det här sättet tror jag är för att det finns fler karaktärer än skådespelare, många fler. Föreställningen är också skriven som en berättarteater och vi ska ut på mindre scener. Det gör att det passar ganska bra och man kan kolla med publiken ”är ni med?”. Nu är jag han, nu är jag hon. Jag tror att det kan fungera. Det känns väldigt roligt. Nu längtar man efter att få träffa publiken.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om