"Det är viktigt att kunna ha en öppen kommunikation med vårdnadshavarna. Många föräldrar har inte stenkoll på vad förskoleverksamheten innebär, så där är det ju viktigt att vi kan vara tydliga med vad vi förväntar oss av dem och att de är tydliga tillbaka", säger förskoleläraren Louise Persson.
Runt var fjärde förskolelärare upplever att de flera gånger i månaden blir kontaktade av vårdnadshavare som ställer orimliga krav på deras verksamhet. Det framgår i en undersökning som fackförbundet Sveriges Lärare gjort under våren. Exempel på krav som lyfts i undersökningen är att vårdnadshavare vill att deras barn ska komma till förskolan trots att de är sjuka, att barnen inte ska behöva vara ute i dåligt väder och att de alltid ska ha tillgång till ordinarie personal, även när det är lov.
Vimmerby Tidning har träffat ett arbetslag på avdelningen Loppan på Norrängens förskola. De förklarar att de vet om att det finns den typen av problem på vissa förskolor, men att det inte är något de själva upplevt eller besväras av på sin arbetsplats. En gissning de har är att problemet kan vara värre i större städer, än i en liten stad som Vimmerby.
– Det är viktigt att kunna ha en öppen kommunikation med vårdnadshavarna. Många föräldrar har inte stenkoll på vad förskoleverksamheten innebär, så där är det ju viktigt att vi kan vara tydliga med vad vi förväntar oss av dem och att de är tydliga tillbaka, säger förskoleläraren Louise Persson.
Kan kunskapsluckan kring vad förskolan innebär leda till orealistiska förväntningar på ert arbete?
– Vi har en inskolningsmall där vi har ett samtal med föräldrarna och går igenom allting, så att det finns en grund att stå på. Sen försöker vi ha en dialog med vårdnadshavare under tidens gång, eftersom det alltid uppstår nya frågor, säger förskoleläraren Marina Johansson.
– Det är klart att det kan ställas krav från föräldrar, men då får vi helt enkelt förklara varför det är si eller så. Då köper de ofta förklaringen och allt är lugnt, men det gäller ju att kunna ge ett varför, säger barnskötaren Gunnel Svensson.
Som exempel lyfter de vårdnadshavare som till en början inte velat att deras barn ska sova ute, eller att deras barn inte borde gå till skogen med motiveringen att det är farligt. Men när sådana situationer uppstår är det dialog som är lösningen.
– Såklart har föräldrarna har frågor och förväntningar, men det är ju inget som vi uppfattar som krav på det sättet att det blir jobbigt. De lämnar ju faktiskt det dyraste de har till oss, och då vill de ju veta att barnen är trygga, säger Johansson.
Arbetslaget på avdelningen loppan upplever inte att de pressas av orimliga krav från vårdnadshavare. "Såklart har föräldrarna har frågor och förväntningar, men det är ju inget som vi uppfattar som krav på det sättet att det blir jobbigt. De lämnar ju faktiskt det dyraste de har till oss, och då vill de ju veta att barnen är trygga", säger Marina Johansson.
Kan ni som jobbat länge inom förskolevärlden märka skillnad i hur vårdnadshavare från olika generationer ser på förskolan?
– Hela förskolan har förändrats jättemycket över tid, men jag kan inte se någon jättestor förändring i hur föräldrarna är, säger Svensson.
– Det som är mest tydligt är nog att föräldrarna jobbar mer idag, så barnen är mer förskolan, säger Johansson
"Redan vid inskolningen jobbar vi med att skapa en bra relation till hela familjen. Två gånger om året har vi också öppet hus där alla familjemedlemmar är välkomna och mötena som blir där är jätteviktiga" säger Marina Johansson.
Norrängens förskola är flerspråkig vilket naturligt påverkar kommunikationen med föräldrar och gör att det blir färre missförstånd. Där har de en stor tillgång i att ha personal med andra modersmål än svenska. En av dem är Nour El Asadi på avdelningen loppan.
– Jag som arabisktalande kan vara till stor hjälp för föräldrar som också pratar arabiska. Att kunna prata samma språk är jättebra för kontakten mellan dem och förskolan. Det ger både oss, barnen och dem en trygghet, säger hon.
– Det är verkligen fantastiskt bra. Det borde alla förskolor ha, flikar Gunnel Svensson in.
"Jag som arabisktalande kan vara till stor hjälp för föräldrar som också pratar arabiska. Att kunna prata samma språk är jättebra för kontakten mellan dem och förskolan. Det ger både oss, barnen och dem en trygghet", säger hon.
"Det är klart att det kan ställas krav från föräldrar, men då får vi helt enkelt förklara varför det är si eller så. Då köper de ofta förklaringen och allt är lugnt, men det gäller ju att kunna ge ett varför", säger barnskötaren Gunnel Svensson.