Den växande kroppen behöver ny hud och sjukvården får lägga ett avancerat pussel för att skapa något som fungerar.
Än så länge gör det ont. Och när treåringen ser tändstickor säger han "farligt".
- Vi tar en dag i taget. Man kan inte tappa greppet helt, vi har ju sex barn till, säger Lennart och Lotta Grönfoss.
Nyligen var kämpen Jonny hemma på permis och vi träffade pojken som klarat det inget annat barn i Sverige överlevt - 85-90-procentiga brännskador av tredje graden.
På köksgolvet hemma i Odensvalehult utanför Tuna sitter Jonny under en filt och vill leka tittut.
Storasyster Jeanette, 10, kan locka ur honom skratt på skratt när hon killar under fotsulorna och det känns märkvärdigt och skönt att det bakom lager av bandage finns en kille som inte glömt bort hur man har kul.
- Han har successivt fått tillbaka leklusten och innan den senaste operationen var han faktiskt uppe och gick, säger mamma Lotta Grönfoss.
Nu måste han återhämta sig igen, efter en ny pärs. Jonny har fått en väst, som ska tänja ut huden på överkroppen, där läkarna snittat honom för att han ska kunna räta på halsen. Permissionen på hemmaplan är efterlängtad - Jonny har inte varit hemma särskilt många dagar sedan olyckan i juni.
Den senaste operationen, av hur många? Föräldrarna vet inte riktigt. "Vi tappade räkningen efter tio", säger Lennart med en suck.
Jonny har åtskilliga fler framför sig på den långa vägen mot vuxenlivet, då hans växande kropp ska få plats i en hud som nästan inte fanns kvar efter olyckan i somras.
Omkring 90-procentiga brännskador av tredje graden; bara händerna, fötterna, underlivet och delar av ansiktet klarade sig.
- Det finns ju inte så mycket hud att ta av, och efter två-tre gånger går det inte att ta mera, eftersom det blir ärrbildningar.
Med hjälp av ny metod där bitar av hud skickas till Stockholm för odling, ska Jonny lappas, bit för bit.