Vem bryr sig om storregionerna?

Det framkom när kommunen arrangerade ett möte om det liggande regionförslaget.
Intresset från allmänhetens sida tycks dock vara minimalt. Av de 30-talet närvarande åhörarna var politiker och kommunala tjänstemän i en förkrossande majoritet.
Huvudanförandet hölls av Gunnar Johnsson, på Sveriges kommuner- och landsting.
Han redogjorde för bakgrunden till förslaget. Där har utredningar visat att det finns stora brister i styrreglagen mellan stat och kommuner, men också mellan de olika statliga grenarna ut i landet.
- Åtta stora statliga myndigheter har alla anpassat sin organisation till helt andra geografiska områden än de nuvarande länen, sa han och pekade på att Vägverk, Banverk med flera har långt färre enheter än de 21 statliga länen.
- För att få en bättre statlig styrning, klara behovet av hälso- och sjukvård över hela landet, och för den regionala tillväxtens skull behövs det större områden än de nuvarande länen, lyder hans slutsats.
Det förslag som alla kommuner nu har att tycka till om ritar dock inga gränser för de nya "regionkommunerna" som de formellt heter. Men direktiven talar ändå ganska tydligt om hur utredningsgruppen tänkt sig att det ska bli.
Varje blivande region ska ha mellan en och två miljoner invånare, i vart fall ska ingen ha under 500 000 och ingen över två miljoner.
Där ska finnas ett universitet och ett universitetssjukhus.
Utredningen betonar samtidigt att vardagsgeografin och de geografiska identiteten är viktiga när gränserna ska dras.
- Här spelar landskapet större roll än länen, påpekar Gunnar Johnsson.