I november presenterades förslaget till Trafikverkets nationella transportplan som ska gälla mellan 2022-2033. I planen finns en satsning på nytt signalsystem för Stångådals- och Tjustbanan. 

Förslaget, som alltså rör infrastruktur i hela landet, är nu ute på remiss.

– Nu blir det viktiga att försvara det här, för nu är det ute på remiss och jag kan säga att det är inte alla som är supernöjda med förslaget. Även om jag blev oerhört glad över att det fanns med i förslaget så är vi inte i mål än, säger Karin Helmersson (C), ordförande för regionala utvecklingsnämnden.

Riksdagsledamoten Anders Åkesson (C) påpekar att det är av vikt att både regionen och kommunen är med och argumenterar för att satsningen på nya signalsystem också finns kvar när det är dags för beslut.

– Satsar man på signalsystemet nu så drar det med sig kraftiga investeringar utöver. Vi vet inte idag hur värdefullt det är, men att det kommer bli värdefullt är utan tvekan, säger Lars Sandberg (C).

Vad är då problemet med de nuvarande signalsystemen? Enligt Helmersson är det gamla system som skulle ställa till problem när de nya tågen som regionen beställt kommer i trafik om några år.

– På Stångådalsbanan hade det fungerat ett tag att köra på två signalsystem eftersom tågen är bimodala. Problemet är framförallt på Tjustbanan, där hade man kunnat köra de nya tågen på gamla signalsystemet från Västervik, men inte längre än till Bjärka-Säby, säger hon.

Har ni beställt nya tåg för att på så vis sätta press på att få till ett nytt signalsystem?

– Ja, så var det lite. Vi stod i ett vägval, vi behövde beställa dem om de skulle vara framme tills när de andra tågen är uttjänta, och att då vänta för att det eventuellt inte skulle bli nåt av banorna, det hade varit en defensiv ingång i frågan. 

Stångådals- och Tjustbanan har man ju hållit på och stångat om i evigheter, men det tar lång tid innan något händer. Är det någon idé att fortsätta slåss för dem?

– Din fråga är befogad. Det är långa processer. Det är därför det är av vikt att vi vill, orkar och vågar att hålla i både från politiken och från tjänstemannakåren. Gör inte vi det och ser till att det förs över till nästa som kommer då blir det ingenting. Som invånare kan man inte påverka det här alls utan det är vårt ansvar att hålla i, säger Jacob Käll (C).