Fotointresserade far och son Eriksson har dragit storpublik till Warmbadhuset. Vartåt det barkade visade sig redan på vernissagen, då det kom drygt hundra personer. Hittills har utställningen besökts av 500-600 personer, uppskattar Kerstin Lindgren Christe i arrangerande Vimmerby konstförening.
Besökare per timme blir imponerande. Utöver vernissagehelgen är utställningen bara öppen några timmar under måndagskvällarna i juli.
– Vi är en ideell förening som inte kan ha öppet för jämnan. Men intresset för den här utställningen har varit väldigt stort, jag var själv här i måndags kväll och kunde räkna till närmare 250 personer som kom in på två timmar. Det bara vällde in folk, säger Kerstin Lindberg Christe.
Hur många brukar komma på konstföreningens utställningar?– Det varierar, ibland ganska dåligt, faktiskt. Att det är lokala utställare som folk känner igen, tror jag gör mycket. Och så är ju konceptet med kulturkvällarna, med musik och konst, en jättebra idé. En stor del av de som kommer för musiken passar på att se utställningen och av diskussionerna att döma är det många Vimmerbybor, som hört att den ska vara bra och blivit tipsade av andra.
Den äldre halvan i fotografduon når vi efter ett morgonpass i Djursdala, där målet var nya vildsvinsbilder.
– Jag var uppe vid halvfem och har nog sett 11-12 vildsvin, men de hann försvinna. Det blev bilder uppe vid kyrkan med lite andra vinklar, säger Sören Eriksson, som efter 50 års fotograferande verkligen fått bekräftelse på att han tar foton som folk gillar att se.
”Omtumlande” beskriver han läget efter den något oväntade anstormningen.
– Sånt här är man ju inte van vid. För mig är det livskvalitet att vara ute och fotografera djur och natur och jag tycker om att dela med mig av det jag upplever på sociala medier, så att de som inte längre orkar ta sig ut kan drömma sig tillbaka. Men efter det här får man väl passa sig så man inte sänker ribban på de bilder man lägger ut, det gäller att hålla en viss nivå...
Vad beror intresset på?– Att det är jordnära, lätt att ta till sig och att många motiv har en lokal förankring. Vi trodde nog att naturbilderna skulle dra mest. Men vi kunde förstås inte veta att det skulle bli så här. Störst intresse har det varit för farsans bilder, säger Tim Eriksson.
Och vad tycker du om det?– Vi är väl lite överrumplade men det är riktigt roligt. Och det är också kul att så många kommer in och verkligen vill prata bilder. Nu är det ju några måndagar kvar och än så länge har vi inte haft toppenväder. Det här är inte över än.