”För ett antal år sedan antogs en vision som innebar att Vimmerby skulle bli Sveriges bästa skolkommun 2020. Var har hänt med den visionen? Hur ska en verksamhet som har ambitionen att bli bäst och ledande inom sitt område kunna nå sina mål när ständiga nedskärningar görs?” undrar Else-Marie Blomberg i en skrivelse till barn- och utbildningsförvaltningen.
Hon har varit lärare sedan 1995. Nu är hon specialpedagog i Frödinge. Hon beskriver hur hon varit med om en skola med varierande ekonomiska förutsättningar; från att få möjlighet till fortbildning utifrån egna behov och önskemål och att skaffa de läromedel som man ansåg behövdes för en bra verksamhet, till sparkrav.
– Förr fanns exempelvis resurser att satsa på vår skolskog, som blomstrade med gott renommé och där det hölls utbildningar i samarbete med Linköpings universitet. Nu lämnas inte ens utrymme för att köpa material och läromedel som möjliggör för pedagogerna att uppfylla läroplanens krav och mål. Med en liten läromedelsbudget måste vi prioritera hårt, först kommer skrivböcker, pennor, bra böcker i matte, engelska och svenska. Så något som kartböcker funderar vi inte ens på att köpa nya.
Det var just kartböckerna, tryckta för 27 år sedan, som fick droppen att rinna över.
– Egentligen handlar det om mer än läromedel. Det är överhuvudtaget mycket oro kring nedskärningar, det är så tufft nu och det handlar om personal också. Vi satt i personalrummet, jag hade fått se de här böckerna och sa att jag hade lust att skicka in en kartbok till stadshuset så de får se vilket material vi jobbar med. ”Gör det”, var det någon som sa, och jag är så gammal att jag kan kosta på mig att vara lite obekväm.
Pengarna till läromedel ska också täcka IT-kostnader.
– IT-kostnaderna står för 72 procent av vår totala läromedelsbudget, det vill säga 148 300 kronor. För pengarna förfogar vi över 9 datorer till 85 elever. Utöver elevdatorer finns ett antal arbetsdatorer för pedagogerna och fyra iPad för elever med behov av alternativa verktyg, samt kanon till mellanstadiet och en mediavagn till lågstadiet respektive mellanstadiet. Kvalitén på dessa är inte den bästa.
Else-Mari Blomberg gör en jämförelse med idrottsvärlden.
– Om en idrottsman inom en alpin disciplin vill bli världsbäst kan han inte låna Ingemar Stenmarks tävlingsskidor från slutet av 70-talet och tro att han i dagens konkurrens ska kunna nå toppresultat. Översätter vi det till skolan så kräver dagens läroplan andra läromedel än de som användes i början på 2000-talet om vi ska kunna skapa förutsättningar får våra elever att nå kunskapsmålen.
Vad hoppas du din skrivelse leder till?– Egentligen tror jag inte det leder till något, men det känns bättre för mig att tala om vad jag tycker. Jag vet att jag inte är ensam att känna så här, och att situationen är likadan i alla skolor i kommunen. Det är tuffa krav som ställs via våra styrdokument, och det är jättetufft att uppfylla de kraven.
Tror du inte politikerna förstår att ni har det tufft?– Till syvende och sist är det pengapåsen de styrande ger oss som enheterna har att fördela, och det är inte så mycket resurser. Vi hade besök av politiker från barn- och utbildningsnämnden i våras och jag tror de kanske fick upp ögonen lite grann för hur det ser ut ute i verkligheten, men för övrigt tror jag inte de vet hur tufft det är i skolan.
”Som ett exempel på hur eftersatt utbudet av läromedel är vill jag att ni i kartboken som jag har bifogat letar upp landet där fotbolls-VM spelas i sommar. Vidare kan ni leta upp staden Prag som jag tänker besöka under semestern. Vad heter dessa länder i kartboken?”, skriver hon i sitt brev och hon avslutar med en vädjan om att kartboken lämnas på förvaltningen, så den kan hämtas eftersom det inte finns full klassuppsättning av kartböckerna heller.
– Något svar eller respons har jag inte fått, men kartboken är tillbaka på skolan. Den skickades med internpost.
Lis Astrid Andersson (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, säger att politikerna är medvetna om att det är tufft ute i verksamheterna och att IT-kostnaderna tar en stor del av material- och läromedelsbudgeten.
– Förvaltningen arbetar just nu på att ta fram en handlingsplan för att se om vi bland annat kan omfördela våra resurser och stärka upp på vissa verksamheter. Det ser ju ut som att vi nu får ett tillskott på 1,5 miljoner för 2018 av de 2,5 miljoner som vi äskade.