"Vi ser det som en superkraft"

Kärleken gnistrar som värsta tomteblosset kring Johan Tildemyr, 41 och Camilla Johansson, 42.

Johan Tildemyr och Camilla Johansson träffades tack vare sin ADHD. Till jul blir det fullt hus när de firar med alla sju barnen. Foto: Roelof Stroetinga. I september, två år efter att de träffats första gången, slog de till och förlovade sig i Linköpings domkyrka. Foto: Privat

Johan Tildemyr och Camilla Johansson träffades tack vare sin ADHD. Till jul blir det fullt hus när de firar med alla sju barnen. Foto: Roelof Stroetinga. I september, två år efter att de träffats första gången, slog de till och förlovade sig i Linköpings domkyrka. Foto: Privat

Foto:

Vimmerby2015-12-24 08:36


- Vi träffades tack vare att båda har ADHD. Och har det jättebra tillsammans. Äntligen någon som förstår precis hur man funkar.

Kan det rentav vara så att de är lite kärare än andra?

Det stora gula huset Gullabo vid järnvägsstationen i Gullringen har sin del i att Johan Tildemyr och Camilla Johansson blev ett par och spelar också en roll i deras liv tillsammans. Här har det nyligen varit julavslutning för scouterna, som är deras gemensamma fritidsprojekt.

- Det är min farmors hus och här hade hon affär. Jag har alltid känt att det här huset vill att jag gör något med det och jag har haft massor av planer - Bland annat starta ett coachingcenter för barn och vuxna med diagnosen ADHD, säger Camilla.

Camillas möte med en gemensam kompis hösten 2012 skulle leda till både det ena och det andra.

- Jag babblade på om allt jag ville göra, om min ADHD, och mitt i allt tittar hon bara på mig och säger "Camilla, du är som en kvinnlig version av min kompis Johan". Klart jag blev nyfiken på att träffa nån som var som jag!

Camilla tog kontakt med Johan på Facebook.

- Jag förklarade att jag sökte en driftig medhjälpare, som ville hjälpa till med att krossa fördomar kring ADHD och skapa ett nätverk och att jag såg mig själv som en spindel som kastade ut det där nätet. Jag avslutade med "kram", men hade inga som helst tankar på något i relationsväg.

Men responsen var ljummen.

- Jag hörde inte ett skit, säger Camilla och ler brett mot Johan.

Hon gav sig inte. Berättade om huset. Till slut träffades de över en fika. Johan blev glad i farmors hus, och, i Camilla.

- För Johan växte det fram rätt snabbt, men vi umgicks som kompisar ganska länge, innan det blev allvar. Vi levde ju båda i relationer och har barn, Johan tre och jag fyra. Men jag brukar säga att det var huset som kallade på Johan, inte jag...

De upptäckte snart hur mycket de hade gemensamt. Det praktiska sinnelaget, energin, kreativiteten, frustrationen när det inte händer något. Att vara en sån som möblerar om hela sovrummet, när man bara "ska hämta en grej".

- Gör man något går man in för det till hundra procent. Problemet kan vara att man sätter igång hundra projekt samtidigt och inte riktigt ror dem i land. Men ofta tycker jag att vi hinner mer än and-ra. Det andra gör på en dag gör jag på tre timmar, säger Johan.

Han har haft många olika jobb, som mest nio samtidigt, och har precis fått ett nytt. Bland annat har han agerat statist i flera svenska polisfilmer. Camilla har också många, och varierande, poster på sitt cv. Nu är hon busschaufför och håller på att uppgradera sitt körkort till tung lastbil.

- Vi har valt att se vår diagnos som något positivt och något vi inte vill vara utan. Se styrkan och värdet i att ha en magkänsla och ett sjätte sinne, som jag tror många med ADHD är utrustade med. Men ibland hamnar man utanför. Jag har mått skit på en av mina tidigare arbetsplatser där olusten nästan gick att ta på när jag gick in i lunchrummet, säger hon.

Läs mer i julaftons papperstidning

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om