Frida Almqvist, 37 år, bor i Södra Kvill med sin familj och hennes barn går på Rumskulla skola. När det blev tal om skolnedläggnigar var det därför en självklarhet att genom sitt arbete på den ekonomiska föreningen Coompanion Kalmar län försöka presentera en lösning utifall det blir nedläggning.
– Vi jobbar aktivt med landsbygdsfrågor och vet att förskola och butik ökar attraktiviteten otroligt mycket, säger Frida Almqvist.
– För en ort är det helt avgörande om det får finnas skola och framför allt förskola. Finns det ingen förskola blir det nästan omöjligt för barnfamiljer att bo kvar för det innebär så mycket logistik. För äldre barn finns det skolskjuts så det kanske går att lösa ändå. Men lägger en förskola ner blir det en helt annan livssituation som innebär att få småbarnsfamiljer orkar bo kvar. Man kanske vill bo på landsbygden men man måste kunna det också.
En kooperativ förskola menar hon kan vara ett alternativ ifall det beslutas om nedläggning.
– Varje gång det pratats om skolnedläggningar märker man av engagemanget som finns. En kooperativ förskola kräver just det, att man skapar det man vill ha. I det här fallet för att rädda en hel ort kanske, säger hon och fortsätter:
– Den stora skillnaden mellan en vanlig kommunal förskola och en kooperativ förskola är att man själv, som till exempel förälder, aktivt är med som medlem. Man bildar förskolan tillsammans med andra, tar ansvar, driver den och tar beslut. Man skapar sina egna förutsättningar för hur det ska drivas. Det finns en oerhörd frihet i det men kräver också tid och engagemang. Det kan exempelvis handla om att hjälpa till med städning eller matlagning några timmar i månaden.
Frida Almqvist poängterar att en kooperativ förskola inte handlar om vinst.
– Ett kooperativ uppkommer ofta genom ett samhällsproblem. Det handlar ofta om att ta ansvar och skapa positiva effekter. Så att skapa en kooperativ förskola är inget man gör för att tjäna pengar. Utan för att det finns ett behov som man vill lösa med gemensamma krafter och där pengarna återinvesteras i kooperativet. Det kan drivas som ett föräldrakooperativ, personalkooperativ eller blandkooperativ. Det finns lite olika upplägg på hur det kan byggas upp.
Det är kommunen som tar beslut och godkänner om en kooperativ förskola får startas.
– Om alla krav uppfylls med exempelvis tillagningskök, tillräckligt med personal och kompetens. Då kan kommunen inte säga nej. Det är skillnad med en kooperativ skola. För då är det Skolverket som beviljar och det är en större och tyngre process. Sedan kan den ekonomiska biten bli en utmaning vid en kooperativ förskola. Om du startar en pedagogisk verksamhet så betalar kommunen skolpeng. Men det gäller att tillräckligt många barn går där. För personal, lokal och måltider kostar.
Den 30 januari anordnas ett webbinarium för de som vill veta mer om alternativet.
– I Vimmerby kommun finns det mig veterligen ingen aktiv kooperativ förskola. Det finns i Västervik och Oskarshamn. I webbinariumet kommer vi bjuda med ett kooperativ som berättar vad det är i praktiken, hur det ser ut i den dagliga verksamheten och vad som krävs av alla inblandade. Alla som är intresserade får delta, säger Frida Almqvist.