Favoritjackan i fleece bär spår av huskatten Rutger. Kristina Alsér har börjat dagen med något hon gillar – att tända brasa.
Hyllningarna har inte kallnat. I äppellunden står den nyplanterade Astrakanen från medarbetarna och i hallen hänger tags med personliga hälsningar från var och en, närmare 200.
– Jag tror inte riktigt att jag förstått än.
Det kanske tar ett tag att ställa om, att inte längre behöva ta 4-5 beslut om dagen. Att det inte kommer nya 30 mejl under den tid det tar att gå fram och tillbaka till den fysiska postlådan.
Nu frigörs tid. Ett nytt uppdrag är det som mentor och bollplank för kommunens attraktionskraftsprojekt. Och hon är peppad att bidra, efter att ha roddat en statlig myndighet i närmare ett decennium.
– Jag är stolt att få dela med mig av den kunskapen i den kommun som är hemma och det är klart att jag vill använda mitt kontaktnät.
Det finns att jobba på. Fritt fall i företagsrankning och ras i skolranking. Nu är det dags för mindre gnäll och mera kavla upp.
– Vi måste fråga oss hur vi kan bli stolta över vår kommun och det är allas ansvar. Jag önskar att fler kunde kliva ur den negativa bubblan. Så länge man försätter sig i situationer där man måste gå i försvar funkar det inte. Vimmerby har potential. Vilken annan liten stad mitt i landet har de möjligheter, det starka varumärke med de värderingar som vi har? Jag tror inte riktigt vi förstår det. Nu gäller det att kroka arm och hitta en gemensam målbild.
Vad kan Vimmerby bli bättre på?
– Allt som har med barn att göra. Barn är vår framtid, och här skulle vi kunna göra så mycket mer. Den gamla etiketten Barnens Stad skulle kunna bli en vision igen. Var i världen om inte i Vimmerby? Det är inte ok att vi har den ranking vi har i skolan. Det finns så många goda krafter i politiken, i skolan, i näringslivet. Det gäller bara att lägga fokus på rätt saker.
Kommer du att engagera dig politiskt i Vimmerby?
– Nej. Jag är för otålig, har för bråttom. Jag bistår gärna med min kompetens, men det vill jag göra utifrån en fri roll.
När Kristina Alsér blev landshövding i grannlänet Kronoberg oktober 2007 fortsatte entreprenören från Vimmerby med samma ledarstil och arbetssätt som hon haft som vd i familjeföretaget Mercatus.
– Jag ville göra den lite fyrkantiga och slutna statliga myndigheten mera öppen, serviceinriktad och kundorienterad. Och det tycker jag att jag och mina medarbetare gjort. Som chef är jag inte en sån som pekar med hela handen. Tio hjärnor tänker bättre än en och personalen måste känna sig delaktig. Om vi kräver feedback utifrån måste vi också ha förmågan att hantera det inifrån.
Visst började det i uppförsbacke. Hon kom till ett sargat län, lågkonjunktur med storvarsel som följts av glasrikekris och flyktingkris. Ett ilsket möte med barkborredrabbade markägare blev inledningen på de strategiska samtal hon haft genom alla år på länsstyrelsen.
Dialog, möten och brobyggande pratar hon gärna om.
– Jag tror mycket på att "samhandla".
Din karriär är fri från skandaler. Vad är hemligheten?
– Öppenhet och transparens, ingen dold agenda. Det jag har gjort har alltid varit kopplat till mitt uppdrag, annat har jag tackat nej till.
Hon tror också att hon haft företagarens syn på resurser med sig in på länsstyrelsen.
– Man ska värna de medel man har, i det här fallet skattebetalarnas. Det är därför jag öppnat residenset. Det har blivit många frukostmöten, soppluncher och mingelbufféer uppdukade i köket. Vi har haft 150 större möten – på sex av dem har det serverats vin.
Landshövdingen är regeringens förlängda arm i länet. Statens företrädare gentemot länsinvånarna, länsinvånarnas företrädare gentemot staten.
– Makt är bra, om den används rätt. Det har varit fantastiskt för mig att få fortsätta arbeta med de frågor jag alltid brunnit för, människors och företags utvecklingsmöjligheter utanför storstadsområdena, med landshövdingsuppdraget som plattform.
Makten och uppdraget har inte förändrat henne, tycker hon.
– Om det var Kristina Alsér som Mats Odell ville ha som landshövding i Kronoberg fanns det ingen anledning att bli någon annan. Jag har aldrig sett mig som en bandklippande galjonsfigur. En grillad korv i skogen med barnbarnen väger lika tungt som den finaste middag.
Nu är framtiden pausad. Familj och vänner ska få mera tid.
– Jag har fått tre riktigt fina erbjudanden från nationella aktörer, men jag kommer inte att gå in i någon organisation nu. Jag kanske tänker annorlunda om ett halvår, men nu vill jag skapa utrymme att bara vara. Jag får också mer tid att ägna mig åt gamla och nya styrelseuppdrag.
Hon är bland annat ordförande i Astrid Lindgrens Näs och Tillväxtverket och sedan tidigare ledamot i Familjen Kamprads Stiftelse där hon nu fått ett nytt uppdrag att följa det stiftelsefinansierade utvecklingsprojektet Småländskt ledarskap. Andra nya uppdrag är det som ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens Näringslivsråd och i Linnéakademien.
Hon blir också ny styrelseordförande i familjeföretaget, men kommer inte att arbeta operativt.
– Det ska bli jätteroligt att fortsätta utveckla Mercatus och stötta ledningen. Nu har jag med mig nya erfarenheter från en stor organisation.