– Jag hade bokat en passtid för ganska längesen, men så blev jag väldigt sjuk och blev tvungen att boka om. Jag lyckades få en tid i slutet av april, men veckan innan jag skulle åka hade passet ännu inte kommit, berättar Elvira Eek.
Efter flera samtal till polisstationer i både Vimmerby och Västervik blev Elvira inte klokare, passet gick inte att spåra och det gick inte att få svar på när det skulle komma fram.
– Då fick jag börja planera för att skaffa ett provisoriskt pass. Det blev mycket planering eftersom det måste vara som längst 72 timmar mellan man gör passet och tills att man ska åka.
Eftersom avresan mot Cypern var planerad till måndagen, så betydde det att Elvira och mamma Petronella Grindestam Eek fick sätta sig i bilen med siktet inställt på Landvetter, Göteborg, vid 14-tiden på lördagen. Strax efter 17 anlände de till Landvetter och kunde ställa sig i kön.
– Jag fick plats nummer elva i kön. De som satt där sedan tidigare hade gjort upp ett kösystem, där man fick skriva upp sig och man var tvungen att vänta kvar för att behålla sin plats i kön.
Sedan var det bara att vänta. Mor och dotter hade förberett sig på en lång väntan utan för polisstationen och hade med sig stolar, täcken och filtar.
– Vid klockan tio dagen efter var mitt pass klart, så vi fick vänta totalt i 15 timmar. Samtidigt som det känns som att vi satt jättelänge så gick det ändå fort. Det var mycket trevliga människor som också satt och väntade som man kunde prata med och som tur var hade jag mamma med mig också.
Från klockan tre på morgonen började det regna.
– Det regnade hela vägen tills att jag fick passet vid klockan tio, så det blev lite kallt och blött då.
Vad tycker du om den här situationen som uppstått med passen?
– Jag tycker att eftersom det är så många som måste göra provisoriska pass nu så är det problematiskt att man fortfarande har kvar regeln om att man tidigast kan göra passet 72 timmar innan avgång. Det borde man ändra på. Det var nog många som inte lyckades få pass den här helgen som inte kunde åka på sina resor, säger Elvira.
Hon berättar att det var nervöst ända fram tills hon fick passet i handen.
– Man var tvungen att ställa in sig på det värsta så man inte skulle bli besviken, säger Elvira Eek, som nu äntligen kan andas ut när hon under måndagen sätter sig på planet mot Cypern.