– Det är varmt och fint. Vi ligger i Malaga nu och i morgon styr vi mot Nice, säger Peder Rannemalm till Vimmerby Tidning på måndagen.
Han har några timmar ledigt efter morgonens och förmiddagens frukost- och lunchbestyr. Köket på skeppet har byggts som en replik av skeppet med samma namn som sjönk i inloppet till Göteborg 1745.
Ända sen Peder Rannemalm var en pojke har han drömt om Ostindiefararen och nu lever han sin dröm. Den 5 september mönstrade han på för andra gången under fartygets pågående resa. Det var i Lissabon. Sen dess har de tagit sig till Medelhavet.
Äventyret och livet ombord är precis så spännande som han tänkt sig.
– Det är väldigt speciellt och det liknar inte någonting annat man har varit med om tidigare. Det är fantastiskt att få vara med om det här. Det är få förunnat, säger han.
– För min del beror det mycket på min fantastiska fru, Lena, som bara sa "Jaha" när jag berättade att jag tackat ja till att åka med på de här resorna, säger han.
Fartyget är 58 meter och har en stormast på 47 meter över vattenytan. Skeppet byggdes mellan 1995 och 2003 och är nu ute på sin andra seglats till Kina, men kommer att stanna i Medelhavet över vintern.
– Nu är vi 63 man i besättningen så det är trångt på ett sånt här litet skepp som det ändå är jämfört med dagens moderna fartyg. Ibland har vi varit 80, men på 1700-talet var de dubbelt så många. Då sov en del på kanondäck, berättar Peder Rannemalm.
Till skillnad från originalskeppet från 1700-talet finns ett modernt maskinsystem för att hålla fart vid klen vind och generatorer som driver fläktsystem, dricksvattensystem och matlagningen. Köket är litet, men fullt modernt och funktionellt.
Peder Rannemalms jobb är att laga mat. Tre mål om dagen. Det kräver sin planering och logistik.
– Vi provianterar var tionde dag ungefär och en del är vegetarianer och finns glutenintoleranta, så det gäller att planera så det räcker till nästa gång.
Hur går det med sjösjukan?
– Det är en del som åkt på det, men jag har klarat mig, säger han.
Han har nu fyra veckor kvar av sin andra sexveckorsperiod ombord för i år.
Vad är det mest spännande du upplevt hittills?
– Det var nog när vi gick nedanför Casablanca för att hämta vind och fick rejäl fart och det var helt tyst i maskin. Man hörde bara vinden och vågskvalpet, det var maffigt.