Vimmerbyföretagare en av de som drabbats av bluffen

Bara i januari fick Svensk Handel in 3 000 klagomål mot bolaget Företagsopinion. Polisen håller på att samordna anmälningar från drabbade runtom i landet och en åklagare har nyligen satt tänderna i utredningen. Bland de utsatta finns minst en Vimmerbyföretagare.

En Vimmerbyföretagare finns med bland de 3 000 företag som utsatts för bluffen.

En Vimmerbyföretagare finns med bland de 3 000 företag som utsatts för bluffen.

Foto: Foto: Daniella Backlund / TT

Vimmerby2018-02-11 18:40
Alireza Lofti, som driver Svetsman i Vimmerby, blir förvånad när han får veta att han finns med på sajten och sägs erbjuda jobb. Han trodde att enkäten kom från en myndighet.
– Det är väldigt svårt för oss företagare att se vad som är seriöst. Jag har flera företag och jag har fått den här blanketten till samtliga – så det betyder att jag har lagt ut tre annonser?
Om det kommer fakturor tänker han bestrida.
– Sedan kan jag vara självkritisk, jag borde ha varit mer noggrann och läst varenda rad, säger Alireza Lofti.
– Man känner sig brydd och lite korkad, säger en annan av alla drabbade småföretagare.
På ytan ser det ut som en enkät om nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Massutskicken från Företagsopinion har nått tusentals småföretagare och många har fyllt i och returnerat. Men enligt det finstilta har de därmed åtagit sig att betala 6 400 kronor om året för att annonsera hos Företagsopinion under två års tid.
– De skickar ut enorma volymer, det finns inget annat företag som skickat ut så mycket blanketter och har dragit på sig så mycket klagomål på kort tid som just Företagsopinion. De är oerhört intensiva, säger Svensk Handels säkerhetschef Per Geijer till TT.
Enligt Per Geijer drivs bolaget av svenskar som flyttat till Estland.
– Jag tycker att polisen borde agera här. Det är stora belopp som går över till Estland från svenska företagare varje år, säger han.
Vid polisens nationella bedrägericenter samordnas nu cirka 1 500 polisanmälningar mot Företagsopinion och en åklagare har utsetts för att leda utredningen.
I somras ändrades lagen för att effektivisera bekämpandet av bluffakturor. Den nya brottsrubriceringen grovt fordringsbedrägeri ger polis och åklagare nya möjligheter.
– Det är en helt annan spelplan som öppnar sig, säger Jan Olsson, tillförordnad chef för Nationellt bedrägericenter.
Han understryker att det är åklagaren som ska bedöma om den vässade lagstiftningen kan komma till användning mot just Företagsopinion, men konstaterar samtidigt att den är "oerhört stark".
De rättsprocesser om bluffakturor som drivits hittills har varit tungrodda eftersom det i varje sådant mål är ett så stort antal drabbade. Problemet för åklagarna har varit att de behövt bevisa hur varje mottagare drabbats och varför mottagaren valt att betala till bluffbolaget. Men att kalla tusentals drabbade till en rättegång är praktiskt omöjligt och därför har det varit svårt att få gärningsmännen fällda för samtliga fall.
Den nya brottsrubriceringen grovt fordringsbedrägeri fokuserar i stället på gärningsmannens agerande. Det är nu förbjudet att göra ett massutskick av en betalningsuppmaning, om syftet är att vilseleda för att tjäna pengar.
– Det behöver inte ens vara någon som har tagit emot något, utskicket behöver bara vara gjort för att fullbordan av brott ska ha skett, säger Jan Olsson.
TT har utan framgång sökt Företagsopinion för en kommentar.

Fakta: Grovt fordringsbedrägeri
Ett nytt brott, grovt fordringsbedrägeri, infördes i brottsbalken den 1 juli förra året.
Straffet sätts till lägst sex månader och med ett max på sex år i fängelse.
Lagändringen riktar in sig på att komma åt de allt vanligare och systematiska bedrägerierna genomförda med massutskick, underlättat av ny teknik. Varje enskilt brott i en härva ska inte behöva utredas för att straffet ska bli kännbart.
Det som blivit förbjudet är att rikta betalningsuppmaningar till en vidare krets, om betalningsuppmaningen görs i syfte att vilseleda mottagaren till en handling som gynnar gärningsmannen och är till skada för mottagaren. För en fällande dom krävs inte att adressaten tagit del av eller ens tagit emot betalningsuppmaningen, det räcker med att den sänts ut.
Källa: Regeringens proposition, Grovt fordrings bedrägeri och andra förmögenhetsbrott (TT)
Fakta: Grovt fordringsbedrägeri
Ett nytt brott, grovt fordringsbedrägeri, infördes i brottsbalken den 1 juli förra året.
Straffet sätts till lägst sex månader och med ett max på sex år i fängelse.
Lagändringen riktar in sig på att komma åt de allt vanligare och systematiska bedrägerierna genomförda med massutskick, underlättat av ny teknik. Varje enskilt brott i en härva ska inte behöva utredas för att straffet ska bli kännbart.
Det som blivit förbjudet är att rikta betalningsuppmaningar till en vidare krets, om betalningsuppmaningen görs i syfte att vilseleda mottagaren till en handling som gynnar gärningsmannen och är till skada för mottagaren. För en fällande dom krävs inte att adressaten tagit del av eller ens tagit emot betalningsuppmaningen, det räcker med att den sänts ut.
Källa: Regeringens proposition, Grovt fordrings bedrägeri och andra förmögenhetsbrott (TT)
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om