– Jag är inte medlem i kyrkan och får inte rösta, men kanske att jag hade röstat blankt för att markera min röst. Jag tycker inte kyrkan och politik hör ihop, säger Liam Smith som läser Naturprogrammet.

Han är en av de elever i årskurs tre på gymnasiet i Vimmerby som vi träffar för att höra hur de ser på kyrkovalet.

Valet får inte alls samma utrymme i undervisningen på skolan som det valet till riksdag, region och kommun och valet till EU-parlamentet får.

– Vi tar upp det i samhällskunskapen främst i perspektivet att man kan rösta från 16 år. Men vi har inget skolval på det sätt som vi har i de andra valen, säger samhällsläraren Ann-Louise Sandelius.

Samhällseleverna tycker att kyrkovalet borde behandlas lika som de övriga. Åtminstone de fyra som samtliga tänker rösta i kyrkovalet.

– Kan man rösta så ska man rösta, och jag är involverad i kyrkans verksamhet som ungdomsledare sn konfirmationen och för mig är det viktigt att vi har kvar kyrkans traditioner, säger Stina Linder.

Även Erik Gladh är aktiv som ungdomsledare och tänker rösta för dekokreatin och traditionernas skull.

Milosz Wojciechowski hade också gärna röstat av demokratiska skäl.

– Men jag är inte medlem och kan inte rösta av det skälet, men det är viktigt att rösta om man har rösträtt, säger han.

På söndag den 19 september hålls kyrkovalet. I Vimmerby pastorat finns tre listor at välja mellan.