"Ett lantbruk lever ju 365 dagar om året."

Primärproduktion av livsmedel listas som ett samhällsviktigt yrke av MSB. Men några större effekter av corona-krisen på svenska lantbruket har ännu inte märkts av.

Louise Glindell har inte tid att bli sjuk, snart väntar en intensiv tid med vårbruk på gården.

Louise Glindell har inte tid att bli sjuk, snart väntar en intensiv tid med vårbruk på gården.

Foto: Sofie Olsson

Storebro2020-04-04 08:00

På gården Sjundekvill utanför Storebro bedriver Louise Glindell tillsammans med sambon Ted Gunnarsson, mjölkproduktion med ett 50-tal kor. Gården har ett eget mejeri som påverkats både positivt och negativt av corona-krisen.

– Hotell, restaurang och konferensverksamheter - allt sådant ligger ju nere i princip, den försäljningskanalen är ju borta för tillfället medans det här med att sälja via REKO-ring har blomstrat upp enormt, berättar Louise Glindell.

Hon tror att den försäljningen har ökat med 100-200 procent den senaste tiden.

I kristider kommer diskussionen kring Sveriges självförsörjningsgrad upp till ytan. Enligt siffror från Jordbruksverket och SCB som LRF presenterar, ligger landets självförsörjningsgrad på 50 procent. För drygt 30 år sedan låg den på 75 procent. 

Louise Glindell menar att fler lantbrukare skulle satsa på ökad produktion om det blev bättre lönsamhet.

– Man vill här i Sverige att vi tar fram bra livsmedel under jättebra förhållanden men när kunden väl står i butiken så väljer man inte det för då kostar det för mycket. Skulle vi få betalt för det vi gör så självklart finns det då inga större hinder till att öka självförsörjningsgraden.

Håkan Lundgren, ordförande för LRF Sydost, ser också problemen med lönsamheten som en faktor till den minskande självförsörjningsgraden. 

– Visst måste vi öka vår svenska självförsörjningsgrad, det tror jag kommer bli väldigt klart efter det här. Vi har ju en livsmedelsstrategi, det finns ett riksdagsbeslut på att vi ska öka den svenska produktionen. Men det har vi ju inte gjort nu, utan vi har ju backat lite på grund av att lönsamheten inte varit tillräckligt bra. 

Vad krävs för att öka lönsamheten?

– Att vi får möjlighet att konkurrera på något vis med det som finns ute i Europa och att svenska konsumenter väljer det svenska, säger Håkan Lundgren. 

Några större effekter av corona-krisen har lantbruket inte märkt av ännu, förutom på lite längre leveranstider av reservdelar och dylikt. Men Louise Glindell tror att fler effekter kommer märkas av längre fram.

– Jag tror att vi kommer se effekter av det här längre fram så just nu är det jättesvårt att säga det. Men vi hoppas ju på att allt ska flyta på så gott det kan egentligen. För det är inget som man kan avbryta eller ha vilande, ett lantbruk lever ju 365 dagar om året, så det är bara att köra på. 

Gårdens drygt 50-tal mjölkkor går på lösdrift och mjölkas av en robot.
Gårdens drygt 50-tal mjölkkor går på lösdrift och mjölkas av en robot.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!