Sträckan mellan Hultsfred och Målilla är en av de mer drabbade när det gäller viltolyckor. Under december har det hittills rapporterats in 25 viltolyckor från Hultfreds kommun, varav 22 med rådjur, ett med vildsvin och två med älg.
Enbart i december har det hittills skett 25 viltolyckor i Hultsfreds kommun och 28 i Vimmerby kommun. Det framkommer i statistik från Nationella Viltolycksrådet.
Under hela året har det än så länge rapporterats in 283 viltolyckor från Hultsfreds kommun. Majoriteten är kollisioner med rådjur, följt av vildsvin och älg. Enligt statistiken är de mest drabbade vägarna i kommunen länsväg 711 från Hultsfred, genom Vena mot Århult (16 viltolyckor), riksväg 23 mellan Hultsfred och Målilla (13 stycken) samt riksväg 23 mellan Målilla och Virserum (16 stycken).
I Vimmerby kommun har det under året rapporterats in 258 viltolyckor. Även här dominerar kollisioner med rådjur. Flest olyckor har skett på länsväg 760, som går från Vimmerby igenom Tuna mot Syserum (19 stycken), riksväg 40 i Vimmerby (16 stycken) och riksväg 23 vid Södra Vi (13 stycken).
Under december har det hittills rapporterats in 28 viltolyckor från Vimmerby kommun. Majoriteten har varit kollisioner med rådjur men det har även rapporterats in olyckor med älg, vildsvin och örn.
Varför är dessa vägar mer drabbade än andra?
– Dels beror det på hur mycket vilt det finns i området, hur de rör sig. Om det finns skog som ligger nära så att de är dolda länge innan de kommer ut på vägen. Saker som lockar på olika sidor av vägen, till exempel grödor eller vattendrag, säger Malin Aronius på Trafikverket.
Hon påpekar också att hastighet och trafikmängd är en faktor.
– Det är svårare att hinna stanna i tid ju högre hastigheten är. Sedan handlar det om mängden trafik. Är det färre bilar minskar risken att krocka. Risken minskar även om det är så mycket bilar att vägen i sig blir en barriär, då undviker djuren att passera. Risken är störst i mellanskiktet.
Den största majoriteten av viltolyckorna i Hultfreds- och Vimmerby kommun är med rådjur. "Iband passerar de vägen lockade av vattendrag eller grödor", berättar Malin Aronius, länsplanerare på Trafikverket.
Vad kan göras åt det?
– Det är flera delar i att förhindra viltolyckor. Som förare gäller det att vara uppmärksam och speja av vägen. Att man försöker vara pigg och utvilad. Kanske undvika att åka i gryning och skymning när fler djur rör sig. Sedan kollar bilindustrin kollar på varningssystem och vi gör åtgärder med viltstängsel och passager. Det är ett samspel.
"Att bara sätta viltstängsel är inte alltid bra. Djuren behöver stora områden att vandra i. Sätter vi viltstängsel överallt blir det som stora hagar. Då kanske de tar sig över på andra ställen där vi inte vill att de tar sig över. Nu är det också så att man alltid måste kombinera viltstängsel med en passage. Vilket gör att kostnaden blir mycket högre. Vi måste också förstå hur djuren rör sig och hitta vad som är lämpliga och säkra ställen för passagen", säger Malin Aronius, länsplanerare för Kalmar län på Trafikverket.
Finns åtgärder planerade för någon av vägarna?
– Nej, inte just nu. När det gäller att förebygga personskadeolyckor jobbar vi inte med viltåtgärder i första hand. Det ger större effekt att kolla på korsningsolyckor, mötesolyckor och oskyddade trafikanter. För även om det är flest viltolyckor så innebär de procentuellt en mycket lägre andel svåra personskadeolyckor. Merparten blir plåtskador.
"Det pågår ett utvecklings- och forskningsarbete hela tiden på hur man kan förebygga viltolyckor. Vi har en riktlinje att titta på viltförebyggande åtgärder i samband med att vi bygger två plus ett väg. En del av riksväg 40 är inte utbyggd så det kommer vi titta på där framöver", säger Malin Aronius, länsplanerare för Kalmar län på Trafikverket.