StrÀckan mellan Hultsfred och MÄlilla Àr en av de mer drabbade nÀr det gÀller viltolyckor. Under december har det hittills rapporterats in 25 viltolyckor frÄn Hultfreds kommun, varav 22 med rÄdjur, ett med vildsvin och tvÄ med Àlg.
Enbart i december har det hittills skett 25 viltolyckor i Hultsfreds kommun och 28 i Vimmerby kommun. Det framkommer i statistik frÄn Nationella ViltolycksrÄdet.
Under hela Äret har det Àn sÄ lÀnge rapporterats in 283 viltolyckor frÄn Hultsfreds kommun. Majoriteten Àr kollisioner med rÄdjur, följt av vildsvin och Àlg. Enligt statistiken Àr de mest drabbade vÀgarna i kommunen lÀnsvÀg 711 frÄn Hultsfred, genom Vena mot à rhult (16 viltolyckor), riksvÀg 23 mellan Hultsfred och MÄlilla (13 stycken) samt riksvÀg 23 mellan MÄlilla och Virserum (16 stycken).
I Vimmerby kommun har det under Ă„ret rapporterats in 258 viltolyckor. Ăven hĂ€r dominerar kollisioner med rĂ„djur. Flest olyckor har skett pĂ„ lĂ€nsvĂ€g 760, som gĂ„r frĂ„n Vimmerby igenom Tuna mot Syserum (19 stycken), riksvĂ€g 40 i Vimmerby (16 stycken) och riksvĂ€g 23 vid Södra Vi (13 stycken).
Under december har det hittills rapporterats in 28 viltolyckor frÄn Vimmerby kommun. Majoriteten har varit kollisioner med rÄdjur men det har Àven rapporterats in olyckor med Àlg, vildsvin och örn.
Varför Àr dessa vÀgar mer drabbade Àn andra?
â Dels beror det pĂ„ hur mycket vilt det finns i omrĂ„det, hur de rör sig. Om det finns skog som ligger nĂ€ra sĂ„ att de Ă€r dolda lĂ€nge innan de kommer ut pĂ„ vĂ€gen. Saker som lockar pĂ„ olika sidor av vĂ€gen, till exempel grödor eller vattendrag, sĂ€ger Malin Aronius pĂ„ Trafikverket.
Hon pÄpekar ocksÄ att hastighet och trafikmÀngd Àr en faktor.
â Det Ă€r svĂ„rare att hinna stanna i tid ju högre hastigheten Ă€r. Sedan handlar det om mĂ€ngden trafik. Ăr det fĂ€rre bilar minskar risken att krocka. Risken minskar Ă€ven om det Ă€r sĂ„ mycket bilar att vĂ€gen i sig blir en barriĂ€r, dĂ„ undviker djuren att passera. Risken Ă€r störst i mellanskiktet.
Den största majoriteten av viltolyckorna i Hultfreds- och Vimmerby kommun Àr med rÄdjur. "Iband passerar de vÀgen lockade av vattendrag eller grödor", berÀttar Malin Aronius, lÀnsplanerare pÄ Trafikverket.
Vad kan göras Ät det?
â Det Ă€r flera delar i att förhindra viltolyckor. Som förare gĂ€ller det att vara uppmĂ€rksam och speja av vĂ€gen. Att man försöker vara pigg och utvilad. Kanske undvika att Ă„ka i gryning och skymning nĂ€r fler djur rör sig. Sedan kollar bilindustrin kollar pĂ„ varningssystem och vi gör Ă„tgĂ€rder med viltstĂ€ngsel och passager. Det Ă€r ett samspel.
"Att bara sÀtta viltstÀngsel Àr inte alltid bra. Djuren behöver stora omrÄden att vandra i. SÀtter vi viltstÀngsel överallt blir det som stora hagar. DÄ kanske de tar sig över pÄ andra stÀllen dÀr vi inte vill att de tar sig över. Nu Àr det ocksÄ sÄ att man alltid mÄste kombinera viltstÀngsel med en passage. Vilket gör att kostnaden blir mycket högre. Vi mÄste ocksÄ förstÄ hur djuren rör sig och hitta vad som Àr lÀmpliga och sÀkra stÀllen för passagen", sÀger Malin Aronius, lÀnsplanerare för Kalmar lÀn pÄ Trafikverket.
Finns ÄtgÀrder planerade för nÄgon av vÀgarna?
â Nej, inte just nu. NĂ€r det gĂ€ller att förebygga personskadeolyckor jobbar vi inte med viltĂ„tgĂ€rder i första hand. Det ger större effekt att kolla pĂ„ korsningsolyckor, mötesolyckor och oskyddade trafikanter. För Ă€ven om det Ă€r flest viltolyckor sĂ„ innebĂ€r de procentuellt en mycket lĂ€gre andel svĂ„ra personskadeolyckor. Merparten blir plĂ„tskador.
"Det pÄgÄr ett utvecklings- och forskningsarbete hela tiden pÄ hur man kan förebygga viltolyckor. Vi har en riktlinje att titta pÄ viltförebyggande ÄtgÀrder i samband med att vi bygger tvÄ plus ett vÀg. En del av riksvÀg 40 Àr inte utbyggd sÄ det kommer vi titta pÄ dÀr framöver", sÀger Malin Aronius, lÀnsplanerare för Kalmar lÀn pÄ Trafikverket.